Gina Dirawi gör musik om dödslängtan

Hon var en av Sveriges mest offentliga personer under 2010-talet, men sedan drog sig Gina Dirawi undan. Nu är hon tillbaka med debutalbumet ”Meet me in Jannah”.

– Jag hoppas på en lång relation till publiken, säger hon.

När Gina Dirawi var barn frågade hon ofta sin mamma om lidande. Hon ville veta varför vi lever i en värld som präglas av så mycket ont. Svaret från mamman blev alltid detsamma: Man lider tills man kommer till Jannah, paradiset. Då får man vila

Längtan till döden

”Meet me in Jannah” är Gina Dirawis debutalbum, och det är just de mörka tankarna kring livet och döden som är utgångspunkten för skivan.

– Plattan handlar om längtan efter döden, att komma till en plats där man kan vila och slippa lida och kämpa. Om att känna sig fast på en planet där man inte vet vad man ska göra av sitt liv. Att längta till döden, eller en annan plats där man kan få ro, säger Dirawi.

I Sverige finns egentligen ingen tradition av att tala öppet om döden, menar Gina Dirawi. Därför, tror hon, blir många rädda när man ventilerar den typen av tankar även om många människor bär på en känsla av att livet känns tungt och tufft.

Själv beskriver hon sig som en person som tycker att livet är ”ganska komplicerat och svårt”.

– Jag behövde en plats där jag helt öppet kunde dissekera de här sakerna som jag har gått runt med i huvudet i flera år. Så den här plattan består av känslor som varit tabu och ”fel”, säger hon.

Fler dimensioner

Gina Dirawi har tidigare släppt ett par singlar, men fram till nu har hon inte riktigt klickat med musiken. Anledningen till det tror hon är att hon inte har vågat öppna sig på allvar tidigare.

– Genom åren har jag förknippats med att vara ”den roliga”. Visst, jag kan vara det, men till slut klarade jag inte att upprätthålla den masken längre. Jag ville vara en människa med fler dimensioner, säger hon.

Att ”Meet me in Jannah” nu ska släppas känns på ett sätt ganska jobbigt, menar Gina Dirawi. Hon upplever att hon, som länge har varit en offentlig person inom andra områden, kommer att bedömas hårdare än andra musikdebutanter. Att hon ändå har valt att göra skivan beror på att det kändes nödvändigt för att hon skulle må bra.

– Jag är förstås väldigt stolt över det jag har skapat. Men det är svårt att prata om vad den handlar om, för jag vet vilka rubriker det blir. Jag har gått från att vara ”den roliga” till ”den mordhotade” till att nu bli liksom ”dödskvinnan”, haha. Det blir en massa oönskade etiketter. Min flykt från att bli en etikett verkar hela tiden skapa nya etiketter, säger hon.

Vill göra mer

De tankarna hindrar henne dock inte från att vilja göra mer musik i framtiden – hon hoppas på en lång musikkarriär med lika många fler album:

– Nu är jag bara i starten på något, det här är bebisåren. Jag vill börja med nästa skiva direkt, och jag hoppas på en lång relation till publiken, säger hon.