Sjögren på slak lina
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-02-08
Folkkäre Vikingen: Jag balanserar på gränsen mellan succé och fiasko
GÖTEBORG. Hans bidrag får recensenter att gråta av skratt.
Bokstavligen.
Men för Christer Sjögren var det kärlek från första lyssningen.
– Gränsen mellan succé och fiasko är hårfin, säger den folkkäre sångaren.
Det låter elakt, det där om de skrattande recensenterna.
Det är det inte.
När Christer Sjögren, med ett tandläkarvitt dansbandsleende och nytonat hår, går ut på scenen i Scandinavium sprids en glädje i lokalen.
Det är kitsch, fjäderplymer och trumpeter.
Det är en tysk ölfest och Christer Sjögren är kalasets epicentrum.
Det är bidraget ”I love Europe” – årets första stora snackis.
– Jag gillar verkligen låten, säger sångaren själv.
Han är snart 58 år gammal, en av Sveriges i särklass mest folkkära artister, och nu – debutant i Melodifestivalen.
– Det har aldrig funnits på min drömlista att vara med. Jag har aldrig haft några dragningar till det. Men det är underbart nu när jag väl är här, säger Christer Sjögren.
”Jag tände direkt”
Så varför gör han det?
En man som har sålt otaliga tusentals album, gjort minst lika många spelningar, och i år firar 40 år som artist.
Inte är det för att han behöver det, det kan vi vara överens om.
– Det är låten. När Torgny Söderberg, (en av kompositörerna. reds anm.) spelade upp den tände jag till direkt. Jag sjöng in en demo och sedan växte idén med Melodifestivalen fram.
– För min publik tror jag att det är en väldigt tillgänglig låt.
Är titeln ”I love Europe” tänkt att fiska röster om låten går vidare till Eurovision?
– Det vet jag faktiskt inte. Det borde nog upphovsmännen svara på.
Inte livsviktigt
Är det viktigt att du går till final i Melodifestivalen?
– Det vore ju skitkul, men det är inte livsviktigt. Det är unga artister som är med här, de har hela sina karriärer framför sig. De skulle kanske behöva en vinst bättre än jag.
Har du läst vad recensenterna tycker om ditt bidrag?
– Ja, jag är van. Gränsen mellan succé och fiasko är hårfin, det är den man balanserar på, säger Christer och skrattar.