"Ingen välkommen utveckling av kronan"

helskärm

Kronans svaga utveckling är inte positiv utifrån inflationsperspektiv.

Det varnar riksbankschefen Erik Thedéen för vid en utfrågning i finansutskottet.

Den svenska kronans svaga utveckling främst gentemot euron har debatterats ivrigt den senaste tiden. Detta efter att bland annat finansmannen Christer Gardell i en TT-intervju gick ut och kallade kronan ”för en liten skitvaluta” och efterfrågat att Sverige i stället ska ha euron.

Just utvecklingen för den svenska valutan och eventuella konsekvenser var en av de frågor som återkom under utfrågningen av Erik Thedéen i finansutskottet.

– Den har ju varit i fokus och jag läser också tidningarna. Vi konstaterar att det inte är positivt ur ett inflationsperspektiv. Man ska inte överdriva kronans effekt på inflationen men det går i fel riktning, säger Thedéen till TT men vill inte utveckla mer utifrån stundande penningpolitiska möte med Riksbanken.

Mer än 11 kronor

Kronan har tappat omkring tio procent mot euron enbart sedan början av förra året. En euro kostar nu omkring 11,30 kronor.

– Exakt hur vi ser på det och på vilket sätt det påverkar vill jag återkomma till när vi presenterar räntebeslutet nästa torsdag.

Endast under korta perioder 2009, 2001 och några gånger under 1990-talet har den svenska valutan handlats på liknande nivåer mot euron.

Tedéen tycker att man ska vara försiktig med att hitta enkla förklaringar kring vad som händer på finansmarknader – och särskilt valutamarknader.

– De har en tendens att ibland leva sitt eget liv, säger Thedéen.

– Jag ser ofta kommentarer om att nu berodde en kronförsvagning på ett öre på just den här nyheten, och det tror jag man ska vara väldigt försiktig med. Det råder genuint stor okunskap vad som driver valutor åt olika håll.

”Skönt att sluppit”

Riksgäldsdirektör Karolina Ekholm fick frågan om Sverige skulle ha varit mer finansiellt stabilt med euron än kronan. Hon svarade att euron har både för- och nackdelar.

Den är mer stabil till sitt värde och inom EU finns klart mer resurser för tillsyn av valutan.

– Men å andra sidan blir man mer påverkad av eventuella problem i andra medlemsländer och det hade väl varit särskilt kännbart under eurokrisen 2010–2012. Möjligen hade det varit skönt att ha sluppit den, men jag tror inte att det finns något enkelt svar på den frågan.

Mikael Damberg (S), vice ordförande i finansutskottet, var den som först väckte frågan om den svenska kronans svaga ställning under utfrågningen.

– Det är inte självklart att Sverige med vår starka ekonomiska situation i grunden alltid, när vi har lite turbulenta tider, ska ha en väldigt svag krona. Det är i alla fall inte självklart för mig, och det bör vi veta mer om, säger han.

– Sedan får man gärna ha en diskussion om euron framöver. Men den frågan rymmer så mycket mer än bara värdet på valutan.

”Ska vara glada”

Även Centerpartiets talesperson Martin Ådahl är bekymrad.

– Det är bekymmersamt att det finns problem med förtroende för den svenska kronan och att det i praktiken motverkar inflationsbekämpning i det här läget.

– Regeringen och även Riksbanken borde vara upptagna med att bedöma hur långt det här kan gå och vilka långsiktiga effekter det kan få.

Samtidigt ska vi vara glada för att Sverige inte är i samma situation som baltiska länder med euro, hög inflation och en missanpassad penningpolitik, säger Ådahl.

– Just i det här läget ska vi vara väldigt glada att när vi drabbas av den här typen av chocker som vi gör nu att vi har en egen valuta.

Rättad: I en tidigare version av texten fanns en felaktig tidsangivelse i beskrivningen av kronans försvagning mot euron.