Ungdomslöner ger inga jobb
Det folkpartistiska kommunalrådet Lennart Gabrielsson i Sollentuna har fått en idé. Han vill anställa ungdomar för 75 procent av lägstalönen. Då ingår en smula utbildning och handledning.
Gabrielsson kallar sin idé för ungdomsavtal, och hoppas att den ska minska ungdomsarbetslösheten.
För säkerhets skull ska vi berätta för kommunalrådet Gabrielsson att ett avtal är något som upprättas mellan två parter, inte något han själv hittat på.
I det här fallet skulle han behöva en uppgörelse med fackförbundet Kommunal, och det lär han inte få. Kommunal är inte lockade av att låta Gabrielssons ungdomsanställda pressa ner de redan låga lönerna inom vård och omsorg.
Kanske har kommunalrådet i Sollentuna sneglat på det avtal om Yrkesintroduktion som IF Metall för drygt ett år sedan slöt med industriföretagen. Men då har han missat att det gäller riktig inskolning, noggrant kontrollerad av det lokala facket.
Han har dessutom missat att det inte blivit någon uppsjö av nya yrkesintroduktionsplatser i industrin.
Det är inte lättare att leva på en mager lön därför att man inte fyllt 25 år. En ung människa får ingen rabatt när maten eller hyran ska betalas.
Sänkta löner skapar inte fler jobb. Möjligen pressar de undan anställda som i dag har riktiga anställningar, med riktiga löner.
I dag är problemet att det är svårt att få ungdomar att se en framtid i vården eller omsorgen. Allt färre väljer att utbilda sig för att klara jobbet med barn, sjuka och gamla.
Gabrielssons lönesänkning skulle knappast göra svårigheterna mindre.