Romson valde fel departement
Mitt i sommaren går drevet mot Åsa Romson. Hon är ingen riktig vice statsminister. Visst har hon titeln, men om Stefan Löfven blir sjuk är det Margot Wallström som tar över landet.
De borgerliga ledarsidorna tycker att det är lika bra. DN skriver att Åsa Romson dras med sviterna efter ett par rejäla klavertramp och menar att det är betryggande att hon inte är statsministerns stand–in.
Så kan det vara. Margot Wallström har mer erfarenhet och säkerhetspolitiken sköts säkert bäst av den rutinerade utrikesministern.
Socialdemokraterna har erfarenhet av två politiska mord och vet att regeringen måste stå stadig även när det värsta händer.
Ingen kan ifrågasätta valet av Wallström som ersättare.
Ändå går borgerligheten i taket och givetvis är en moderat anmälan redan på väg till KU.
Om det handlat om någon förbigången, manlig och menlös minister hade det väl aldrig blivit ett sådant liv. Men nu handlar det om Åsa Romson.
Den kvinnliga politiker vi för tillfället hatar allra mest.
Hon framställs som den som gjorde en skitdålig förhandling. Som accepterade att bli vice statsminister utan makt. Som gör fadäser och saknar förtroende. Som gör vad som helst för att få sitta i regeringen.
Framställs som katastrof
Det var länge sedan vi läste något om Gustav Fridolin. Åsa Romson framställs som en sådan katastrof att resten av Miljöpartiet helt enkelt hamnar i skymundan och värre lär det bli. I höst kommer Åsa Romson att leda Sveriges delegation i klimatförhandlingarna och givetvis kommer hon att misslyckas.
Hon valde nämligen fel departement.
En miljöpartist på Miljödepartementet kan aldrig leva upp till förväntningarna. Hon kan aldrig rädda vargarna, stoppa brunkolsbrytningen i Tyskland eller motorvägen runt Stockholm. Hon kan aldrig stänga Bromma flygplats eller ens slå fast svenska klimatmål för det är ju inte hon som tar besluten.
I stället är det den socialdemokratiska finansministern, jordbruksministern, näringsministern och ibland till och med statsministern som bestämmer. De borde ta miljön på större allvar.
Världens första fossilfria nation
I sitt sommarprogram föreslog klimatprofessorn Johan Rockström nyligen att Sverige ska bli världens första fossilfria nation till 2030.
Ett sådant mål skulle kunna samla partier, organisationer och industri i ett enda stort gemensamt framtidsprojekt. En berättelse som Stefan Löfven verkligen skulle behöva.
Sverige skulle kunna bidra till ett bättre klimat och på köpet skulle Åsa Romson få lite uppbackning.
Miljöpolitiken blir bara bättre om miljöministern har ett gott självförtroende.