Nu kan Borg inte räddas av krisen
13 juni 2012. Partiledardebatt
Det är examensdags efter ett märkligt år i svensk politik.
Håkan Juholts uppgång och fall. Sedan valet av Stefan Löfven, och Socialdemokraternas sensationella återhämtning. Och så den märkliga pyspunkan på den moderata kampanjballongen.
Allt detta mot en fond av en europeisk tågkrasch i slowmotion.
I dag är det riksdagens sista partiledardebatt innan sommaruppehållet. Det mest intressanta med den är egentligen vad som saknas. En moderat idé för framtiden, exempelvis. Eller en överlevnadsstrategi för Centern och Kristdemokraterna. Samt huvudpersonen själv, Stefan Löfven. Som ju inte sitter i riksdagen och därför ersätts av Mikael Damberg.
Märkligast av allt är kanske att medan de svenska politikerna förbereder sig för semestern, så avgörs Sveriges framtid någon helt annan stans.
I veckan fick spanska banker ett räddningspaket på 100 miljarder euro. Det gav tre timmars andrum på obligationsmarknaden – sen var räntorna på väg upp igen. På söndag är det val i Grekland. Och när svenskarna gör sig redo för att fira midsommar fäller Angela Merkel domen över Europa på ett toppmöte i Bryssel.
Hur det går vet ingen, utom möjligen Merkel själv. En sak är dock säker. Krisen kommer inte att innebära enkla pluspoäng för Anders Borg. Inte den här gången.
Surfade på statsfinanserna
Annat var det i valrörelsen 2010. Då tog krisen i Grekland fart på allvar, och Anders Borg fick tillfälle att mästra sydeuropéer och surfa på de stabila svenska statsfinanserna. Han garanterade trygghet i stormen, och fick folkets kärlek tillbaka. Mot detta stod Mona Sahlin och Thomas Östros, flankerade av ett Vänsterparti med noll förtroendekapital när det gäller ekonomi.
Det gick helt enkelt inte.
Nu är krisen i Europa tillbaka, värre än någonsin. Men läget i politiken är annorlunda.
För det första för att motståndaren är en annan. Som Metallordförande tog Stefan Löfven tuffa beslut under krisen, och räddade jobb åt sina medlemmar som annars hade försvunnit. Och Vänsterpartiet är avhängda för länge sen.
För det andra för att debatten om krisen äntligen bytt skepnad. Den enkelspåriga åtstramningspolitik som förespråkats av Angela Merkel och Anders Borg håller på att få katastrofala effekter. I denna fas av krisen är den svenska finansministern inte frälsare, utan snarare medbrottsling.
S har inte velat utmana
I Europa sker nu ett skifte. Från Anders Borgs enkla åthutningar, till en mer komplex diskussion av vad som skapar tillväxt.
I Sverige har Socialdemokraterna hittills inte på allvar velat utmana den borgska doktrinen.
Det är synd. För den håller just nu på att förpassas till historiens skräphög.