Glöggen kokar och världen står i brand
PARIS. Glöggen står redan på spisen och då kommer nyheten. Världen har fått sitt första globala klimatavtal.
Få kommer att orka sig igenom de tättskrivna sidorna. Inte en lördagskväll i advent och vi vet redan hur det är. Klimatkrisen är akut. De rikaste tio procenten av jordens befolkning svarar för hälften av världens utsläpp. Den fattigaste halvan bidrar med enbart en tiondel, men drabbas ändå hårdast av klimatförändringar som torka, översvämningar och oväder.
Nu hoppas vi bara att det nya klimatavtalet kan lösa hela den här krisen åt oss.
En bra början
Enkelt kommer det givetvis inte att vara, ingen kommer att komma undan, men Parisavtalet kan ändå vara vägledande. En början och en ganska bra sådan.
Målsättningen är satt, jordens temperaturökning ska ligga klart under 2 grader. Målet är 1,5 grader, men de ansträngningar som krävs för att nå dit finns knappast med i överenskommelsen.
Avtalet innehåller inga konkreta mål för hur utsläppen av växthusgaser ska minskas. Under klimatkonferensen har förslag på minskningar på 70 till 95 procent funnits med, men de har strukits bort och därmed blir 1,5 procentsmålet mer i fjärran.
Risken finns att vi bara fått ännu ett mål som inte heller kommer att hållas.
From förhoppning
Men det är upp till varje land. Enligt den nya överenskommelsen ska ländernas ansträngningar utvärderas vart femte år med förhoppningen att länderna under hand ska skärpa sig och det är givetvis en from förhoppning.
De åtaganden som länderna redan lovat att göra räcker i vilket fall inte för att uppnå 1,5-procentsmålet.
Men det ligger i kompromissens natur. När oljeländer ska komma överens med katastrofdrabbade, när rika länder ska möta jordens fattigaste – då blir det svaga överenskommelser.
Då hamnar frågan om finansiering av fattigare länder lite längre ner i avtalet.
Klimatmötets ordförande Laurent Fabius kallar avtalet ”bästa möjliga balans” och det är i alla fall en vacker formulering.
Nu är det upp till varje land att sätta handling bakom de orden. Både när det gäller egna åtaganden och när det gäller stöd till drabbade länder.