Tony Blair väntar på folkets dom

Döden nådde Tony Blair i går när han skulle vittna om sin roll i den tragedi som slutade med vetenskapsmannen David Kellys självmord. På själva förhörsdagen dödades nämligen ytterligare en brittisk soldat, en kvinna, i Irak.

”B.LIAR”, hälsade demonstranternas affischer premiärministern när han rusade in till justitiepalatset och lord Hutton, vars kommission låter oss blicka in i ett Downing Street där politik så sorgligt ofta ersatts av mediestrategi. Och där politiker regisseras av halvdana journalister omskolade till spindoktorer.

Tony Blair skulle, så var showen utannonserad, kämpa för sin politiska överlevnad. En slutakt i en föreställning som har pågått ett år. Så lång tid har gått sedan brittiska regeringen skrämde slag på befolkningen med uppgiften att Saddam kunde angripa inom 45 minuter.

Sedan detta falsarium sköljde över landet har Blair drabbats av serier av nederlag. Flera av hans mest betrodda ministrar har övergivit honom. Bortåt hälften av Blairs egen parlamentsgrupp röstade mot Irak-attacken. Tony Blair hamnade också i konflikt med de viktigaste EU-länderna. Och på gatorna demonstrerade miljoner mot kriget.

Sönderfallet fick i juli sitt mänskliga och symboliska offer, doktor Kelly. I den fåfänga jakten på självmordets anledning (vem har sådana svar?) demonterar höga jurister Tony Blairs maktapparat. Den skyddas bara av det, om än minskade, förtroende Tony Blair fortfarande sveps in i.

Om, sa Blair, vi verkligen tvingat säkerhetstjänsten att skriva in falska uppgifter om Saddams militära makt, hade vi fört en skamlig politik. Och då skulle jag ha avgått.

En försonande gest mot ett alltmer misstroget folk: Lita på mig.

Testfrågorna i går var många. I flygplanet, som i juli tog Blair från Kina till Kelly-krisen, sa han clintonskt: ”Jag gav inte tillstånd till att David Kellys namn skulle läcka ut.” I går tog han hela ansvaret för att vapenexpertens identitet röjdes.

Hutton-kommissionen visar att regeringen och särskilt premiärministerns kansli helt enkelt var besatta av att sälja ut Kelly, som vågat informera medierna om att regeringen spred falska uppgifter. Hos Blair upprättades kriskommittéer som planlade namnavslöjandet och ägnade sig åt så kallat karaktärsmord på Kelly. En annan huvuduppgift för Downing Street-folket var att vinna ett ”chicken race” mot BBC. Just så uttryckte sig en av Blairs två närmaste informatörer.

Premiärministern själv erkände att han försökte få BBC:s chef att dementera en kritisk nyhetsrapport om regeringens Irak-dossier. Den rapport som Blair i går förklarade att han samordnat med George W Bush.

Blair, skicklig men motsägelsefull som alltid, hade i går inte behov av ett enda ord av beklagande till den döde David Kellys familj.

Hutton-kommissionens slutrapport skrivs ut i slutet av september, ungefär när labour inleder sin kongress. Blair kan kanske vinna dubbelt. Däremot kan hans söndertrasade förtroende knappast återupprättas.

Följ ämnen i artikeln