Om bara 4 år saknar välfärden 70 miljarder
En av politikens viktigaste frågor
Det finns ett gap mellan vad vi har rätt att förvänta oss av välfärden och vad den kan åstadkomma i dag. Resurserna räcker helt enkelt inte till. Och under de två senaste åren har bristerna framstått tydligare än någonsin.
I dag avslutades LO:s största förbund Kommunal sin kongress. Sedan i tisdags har 188 ombud träffats på Svenska mässan i Göteborg för att diskuterat och beslutat om olika förslag. Ombuden är valda direkt av Kommunals medlemmar. Precis de som stod i första ledet när pandemin slog till.
Drabbas hårdast
I dag är det Kommunals medlemmar som drabbas hårdast när karensavdraget återinförs. Det är de som fortfarande tvingas till ofrivillig deltid eller måste jobba på scheman med delade turer.
Ingen borde vara förvånad om välfärden har svårt att rekrytera den kompetenta personal man egentligen skulle behöva.
Det är dessutom ofta Kommunals medlemmar som inte orkar jobba fram till dagens pensionsålder som tvingas se på när riksdagen beslutar om högre pensionsålder.
Oro för framtiden
Nu finns en oro för det svenska välfärdsystemets framtid. Utmaningarna är flera. Det handlar om en demografisk utveckling där en allt större andel av befolkningen kommer att vara äldre. Det handlar också om kraven på arbetsvillkor och en arbetsmiljö som gör välfärdsarbetet lockande. Dessutom utmanas den skattefinansierade välfärdens legitimitet när privata företag kan ta ut vinster som borde ha gått till sjuka, gamla och skolbarn.
I en rapport som Kommunal nyligen presenterade tillsammans med LO konstaterar man att det skulle behövas ytterligare 102 000 anställda inom vård, skola och omsorg om fyra år. Med dagens skatteregler och statsbidrag betyder det att det kommer att fattas 70 miljarder kronor i kommunernas kassor år 2026.
Politikens viktigaste fråga
Totalt saknas det enligt LO:s och Kommunals beräkningar över 200 miljarder de kommande åren.
Det borde vara en av politikens viktigaste uppgifter att ta fram de pengarna. Det kommer inte att vara tillräckligt för att garantera likvärdighet, god kvalitet och rimliga arbetsvillkor. Men utan nya resurser blir allt det där omöjligt.
Pengarna kommer att behövas för att äldre ska få en värdig omsorg, barn en likvärdig och bra utbildning och sjuka den vård de behöver. Och de kommer att behövas för att de som gör samhällets kanske viktigaste arbete, att skapa välfärden, ska få rimliga arbetsvillkor.