Järnvägens siffertrixande
Från och med i dag ska försenade tåg faktiskt räknas som försenade, också i Trafikverkets statistik. Fem minuter, mer får det inte skilja från den tid som anges i tidtabellen utan att förseningen ska registreras. Det lovar Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm i dag.
Det borde förstås vara självklarheter. Statistik har knappast något värde om den inte mäter verkligheten, och om tågen kan komma lite när det vill blir det liksom ingen riktig mening att prata om förseningar. Ändå är det precis så det har varit.
Större marginaler
Inför förra året tredubblade Trafikverket marginalerna för tågen att nå fram till slutstationen, från fem till femton minuter efter tidtabellen. Allt inom den ramen räknades som punktligt. Resultatet lät inte heller vänta på sig. På ett år ökade svenska tåg sin punktlighet från 87 till 97 procent.
I den officiella statistiken kom nästan alla svenska tåg i tid förra året. Det är också vad infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd stolt har berättat för sina kollegor från andra länder. Det berättade hon i februari för radioprogrammet Kaliber.
Kanske var det just det som hela tiden varit meningen med det nya sättet att föra statistik. Att hålla ministern på gott humör och göra livet för ämbetsmännen på Trafikverket lite lättare.
I verkligheten vet alla som brukar åka tåg att det inte stämmer. Tåg ställs in och tåg är försenade. Det är signalfel, nerslitna kontaktledningar och tågbolag som inte väntar på varandra.
Dessutom händer det faktiskt att det snöar i vårt land.
Löser inte problemen
Att Trafikverket nu tänker börja rapportera försenade tåg som försenade kommer naturligtvis inte att ändra på något av detta. En bättre statistik kommer inte att lösa det eftersatta underhållet, och det gör inte att passagerarna kommer i tid till sina destinationer.
Men riktig statistik gör det i alla fall lättare att diskutera hur det egentligen står till med den svenska järnvägen. Och vad vi måste göra för att få den att fungera.