Vänta med att röntga barnen

Ensamkommande flyktingbarn i Malmö.

Barn eller vuxen? Det kan vara livs­avgörande i ett asylärende.

Ett barn eller en ungdom har dess­utom större chans att få stanna i Sverige än en vuxen. Och enligt FN:s barnkonvention – som snart blir svensk lag – har minderåriga rätt till särskilt skydd och sam­hällelig omsorg.

Asylsökande barn och ungdomar ­under 18 år har särskilda rättigheter i svensk lag och erbjuds prioriterad juridisk hantering och vuxenstöd i grupp­boende eller familjehem, god man och skolgång.

Ålder spelar roll, men hur ser vi till att de ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige placeras i miljöer som är trygga för just barn? Hur ser vi till att ett barns unika ställning i asylprocessen är säkerställd? 

Ingen exakt vetenskap

För att reglerna ska fungera måste myndigheterna kunna ta reda på hur gamla de asylsökande är.

Men, och det är inget litet men, att ta reda på om en flicka eller pojke är 17 år eller 19 år är ingen lätt sak. Det finns nämligen inget vetenskapligt sätt att exakt fastställa någons ålder, och medicinska åldersbedömningar har tidigare dömts ut av läkare, jurister och Migrationsöverdomstolen eftersom felmarginalen är så stor.

I dag presenterade dock Socialstyrelsen sin granskning av vetenskapliga ­studier om medicinsk åldersbedömning. Myndigheten har funnit att om man magnetröntgar knä- och fotled kan ­risken för att barn bedöms som vuxna minska.

Klokt att inte stressa

Nu föreslår Socialstyrelsen att man ska göra en pilotstudie med ett par tusen individer för att se hur det fungerar innan det införs på allvar.

Det är klokt att skynda långsamt, även om både regeringen och Migrationsverket vill börja röntga barn snarast möjligt.

Men låt oss vänta och se.

I andra sammanhang skulle vi inte acceptera att bedömningar som vi vet är osäkra låg till grund för helt livs­avgörande beslut.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.