Det sägs att man blir klok av att äta fisk
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-01-21
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Amerikanska forskare hävdar att också odlad lax är giftig. Vi som väntar barn undrar nu om det finns någon ätbar fisk kvar.
Den odlade laxen matas med foderfisk som EU:s trålare dammsuger upp ur de snart utfiskade världshaven. Fisken pressas ihop till pellets som enligt de amerikanska forskarna innehåller så mycket dioxiner och andra gifter att de varnar för att äta odlad lax mer än en gång i månaden.
Livsmedelsverkets lista på förbjuden mat som jag får från barnmorskan innehåller redan 14 olika fisksorter. Odlad lax får ätas i obegränsade mängder, står det däremot.
Men vem vågar det?
Samtidigt lär det vara just fisk som blivande mammor ska äta. Fisk innehåller rikliga mängder av fettsyran omega-3, ett ämne som ger minskad risk för för tidig födsel och halverar risken för förlossningsdepression. Vetenskapliga rapporter visar att om mammor får kosttillskott av omega-3 under graviditeten och amningen får barnen större hjärna, lägre blodtryck och högre IQ.
Alla mänskliga civilisationer har legat vid vatten. Inte minst i Sverige har fisk i alla tider varit en del av basfödan.
Barn i Europa fick under efterkrigstiden skedvis med fiskleverolja. Nu har fiskleveroljan ersatts av syntetiska AD-droppar, och det är mer sällan fisk till middag. Vi börjar lida brist på de ämnen som vi tidigare fick i oss från strömming och torsk.
Av fisk blir man klok, heter det. Men vem vill mata sitt ofödda barn med kvicksilver, PCB, DDT och annat som lagras i fostrets hjärna?
Frågan är vad man ska äta i stället. Omega-3 som har renats från gifter finns att köpa på Apoteket. På burken med omega-3-kapslar sitter dock en varningstext: ”Kan inte rekommenderas till gravida och ammande”. Livsmedelsverkets hemsida varnar för kosttillskott i allmänhet.
För säkerhet skull? Varna går bra, men myndigheterna vågar inte rekommendera alternativ. Så håller man ryggen fri.
Andra länder agerar annorlunda och berikar livsmedel med ämnen vi annars skulle ha svårt att få i oss. Det gäller bland annat ämnet folsyra, som radikalt sänker risken för ryggmärgsbråck hos foster.
Bäst effekt har dock folsyran om mamman äter det i början av graviditeten, ja helst en tid innan hon blir gravid. Det är för sent när hon träffar barnmorskan första gången i åttonde–nionde graviditetsveckan. I USA är det lag på att folsyran ska finnas i brödet och frukostflingorna.
Kanske är det
uppståndelsen kring kampanjen om 6–8 brödskivor om dagen som fått myndighets-Sverige att bli försiktigare i sina rekommendationer. Resultatet är att konsumenter får varningar men inga vettiga råd. Dags för alla med mage att kräva myndigheterna på mod och offensiv folkhälsopolitik.