Det verkar som (S) glömt sitt program

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Snart har Socialdemokraterna en EU-talesperson som kan ta upp kampen med Carl Bildt och Cecilia Malmström på allvar.

Nästa möte med partistyrelsen ska utse föredraganden inför höstens kongress. De som väljs ska få ett bredare mandat och uppträda som tydliga alternativ till statsråden i regeringen, är det tänkt.

Ett sådant beslut vore bra för hela politiken, inte minst för europafrågorna detta EU-år.

Kanske får samma person hand om utrikes- och europafrågorna. Eller så delar Socialdemokraterna upp uppgiften på två med tanke på omfattningen.

Urban Ahlin är en av kandidaterna. Partiledningen kan också välja att lyfta fram någon annan central politiker med EU-kunskaper, som Mikael Damberg, Carin Jämtin eller Åsa Westlund.

Hur det än blir finns mycket att ta tag i.

En av de första uppgifterna måste vara att formulera partiets förslag om höstens EU-ordförandeskap.

För ett år sedan presenterade Socialdemokraterna ett alternativt ordförandeprogram. Det var en utmärkt text med klara politiska skillnader mot alliansens mer marknadsliberala syn på EU.

Tyvärr verkar (S)-programmet ha fallit i glömska.

Det är svårt att förstå varför inte partiledningen använt början av detta år till att skriva debattartiklar om ordförandeskapet. Det är ju nu som oppositionen har störst möjligheter att få genomslag för sina idéer.

Visst kan Mona Sahlin kritisera Fredrik Reinfeldts sätt att sköta klimatförhandlingarna och den ekonomiska krisen i höst. De borgerliga partierna tog inte på sig någon munkavle år 2001, när Sverige höll i ordförandeklubban förra gången. Men det blir svårare att synas efter 1 juli, när strålkastarna riktas mot statsråden i ordförandestolarna.

Därför gäller det för Socialdemokraterna att snabbt uppdatera sitt EU-program från 2008. Det borde inte råda någon brist på förslag.

En del av kritiken måste handla om de politiska skillnaderna. Regeringen vill inte driva frågor som jämställdhet och bra arbetsvillkor i översynen av den så kallade Lissabonstrategin. Socialdemokraterna formulerade däremot redan förra året ett bra alternativ för framtidens ekonomiska politik i EU. Det borde snabbt uppdateras i ljuset av krisen. Förslagen om jobben i EU måste bli tydligare och det utmärkta miljöprogrammet marknadsföras bättre.

En annan kritik borde handla om bristen på egna initiativ från Rosenbad. EU-tjänstemännen i Bryssel berättar hur regeringskansliet frågat och frågat om vad som är på gång, men sällan berättat vad Sverige vill.

Socialdemokraterna har bråttom att presentera sitt alternativ. Mona Sahlin tänker väl inte lämna walk over den decemberdag då medierna sammanfattar ordförandeskapet?