Björklund har gått i egen fälla
Det har varit några trista dagar för Jan Björklund.
Han började veckan med att tillsätta en statlig utredning för att stärka gymnasiets vård- och omsorgsprogram. Sökantalet till yrkesprogrammen sjunker efter Björklunds reform av gymnasieskolan. Sent omsider hade utbildningsministern insett att det är ohållbart att gå framtiden till mötes med skriande brist på undersköterskor och mentalvårdare.
Nu skulle han visa initiativ och se till att Sverige klarade sig ifrån en framtida vårdinfarkt.
Men redan samma dag sågades Björklund och hans utredning av Anneli Nordström, ordförande för fackförbundet Kommunal. Det är facket som kommer att organisera de vård- och omsorgselever som går vidare ut i arbetslivet.
– Han hade bara kunnat fråga oss eller ha läst vårt remissyttrande lite noggrannare så hade han förstått att han var ute på fel väg. På alla sätt hade han helt fel från början, sa Nordström till Dagens Arena.
I går fick Björklund äntligen tillsätta en utredning om effekterna av att skolan blev kommunal 1991. Han har lovat att den ska komma i åratal, men de andra partierna i regeringen har hållit emot. Inga andra vill ju förstatliga skolan.
Det är utmärkt att man utreder effekterna. Men, i det skolpolitiska klimat Jan Björklund skapat är det ingen som bryr sig.
Det är därför gårdagen i stället handlade om moderate Tomas Tobés utspel om att färre elever måste gå gymnasiets estetiska program. Det är ingen hemlighet att Moderaterna suktar efter att ta över utbildningsdepartementet vid borgerlig valvinst 2014. Och strategin för hur det ska gå till har de uppenbart lärt sig från Jan Björklund. Snabba kickar, vilt vevande populism och oförankrade utspel är melodin.
Om utbildningsministern nu äntligen vill börja prata om skolans verkliga problem – segregationen, privata vinster, resursbrist, sjunkande resultat – kan det vara för sent.