Nästa valrörelse avgörs redan nu
”Det brådskar att göra klart att Socialdemokraterna 2014 kommer gå till val på egen politik”
Nästa vecka ska finansminister Anders Borg presentera regeringens vårbudget. Kort därefter första maj talar Stefan Löfven, och presenterar sitt budgetalternativ. Och den 6 maj är det dags för den första debatten mellan statsministern och oppositionsledaren.
Det är avgörande veckor i svensk politik. Nu ritas kartan inför valrörelsen 2014.
Framför allt blir det ett test för den nye oppositionsledaren Stefan Löfven, och för hans ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson.
Stefan Löfven seglar i dag högt i opinionen. I dag publicerar Aftonbladet en opinionsundersökning där Socialdemokraterna får 35,6 procent av rösterna – och de rödgröna partierna egen majoritet. Samtidigt har Fredrik Reinfeldts stjärna börjat dala till följd av regeringströtthet och politiska skandaler.
Inom socialdemokratin dras en kollektiv suck av lättnad. Man var vid avgrundens rand – 20 procent i väljarstöd – och vände.
Stefan Löfven är redan på god väg att återuppbygga förtroendet hos väljarna i centrala frågor som jobb och ekonomi. Det är bra, för att inte säga fantastiskt jobbat på så kort tid.
Men, som det brukar heta, det räcker inte.
Det finns ett grundläggande missförstånd om vad socialdemokrati egentligen är, företrädesvis framfört på borgerliga ledarsidor. Detta går ut på att socialdemokrater antingen är verklighetsfrånvända (vänstersossar) eller smygliberala (högersossar).
Men socialdemokrati när den är som bäst är en rörelse som gör tvärtom. Det är politik som både utgår från verkligheten, och samtidigt orkar se grundläggande orättvisor. Och dessutom tror att det är möjligt att göra något åt dem.
Det är både löftet om att utrota barnfattigdomen och ordning och reda i statens finanser. Det är att möta en ekonomisk kris med ett kunskapslyft. Det är Håkan Juholts jämlikhetspatos och Mona Sahlins frihetslängtan. Det är maxtaxan i förskolan och insikten att en fungerande a-kassa både är en självklar rättighet och ett sätt att möta strukturomvandlingen.
Problemen för socialdemokraterna de senaste åren är att partiet brustit såväl när det gäller ekonomisk trovärdighet, känsla för samtiden och radikala
visioner.
Stefan Löfven har börjat i rätt ända, med jobben och ekonomin. Han har rekryterat kompetens och byggt en fungerande organisation.
Nu gäller det att inte stanna där. Det är drygt två år kvar i opposition, och fortfarande har S samma behov som efter valförlusten att förnya politiken. När det
gäller jobben, för att avskaffa barnfattigdomen, öka jämställdheten och rusta Sverige med kunskap.
Stefan Löfven har precis tillträtt. Han behöver inte göra allting precis nu. Däremot brådskar det att göra klart att
Socialdemokraterna 2014 kommer gå till val på egen politik – inte bara Fredrik Reinfeldts misslyckanden.