Bortvalda barn får sämre skola

Åtta av tio föräldrar kan tänka sig att flytta om det finns ett bättre skolalternativ på annan ort.

Åtta av tio föräldrar kan tänka sig att ­flytta till en annan ort för att byta till en bättre skola för sina barn.

Det visar en undersökning som Novus har gjort för Lärarförbundets räkning. Siffrorna är kanske inte så överraskande. Föräldrar vill väl sina barns bästa.

Men skolvalet handlar inte om det. Det är de privilegierade, högutbildade och välinformerade föräldrarna som väljer och vrakar. De som orkar och hinner ta reda på saker, som har rätt kontaktnät och kan föra sin talan.

Fritt skolval skapar orättvisor

Kvar blir de bortvalda barnen i allt ­mindre attraktiva skolor. Det är framför allt barn till ensamstående, barn till ­arbetare med slitiga jobb och föräldrar som inte har möjligheten att flytta eller göra val. De som också vill sina barns ­bästa. Och så uppstår en ond spiral där de dåliga skolorna blir ännu sämre. Till slut söker sig erfarna och skickliga ­lärare också bort från skolor och elever med ­tuffare förutsättningar.

Hur man än vrider och vänder på det går det inte att komma ifrån att det är det fria skolvalet som skapar orätt­visorna. Det lyfte även OECD tydligt fram i sin analys av det svenska skol­systemet.

Samhällets ansvar

När man blandar elever med olika ­bakgrunder uppstår positiva kamrat­effekter.

Elever från studieovana hem blir ­stärkta av att läsa med elever som ­kommer från studiemotiverade hem. På så sätt förbättras elevernas ­resultat som helhet. Men när duktiga elever flyttas till andra skolor så uppstår en negativ ­kamrateffekt i stället.

Det ska inte vara upp till föräldrarna att jaga efter dugliga skolor. Det är ­samhällets ansvar att erbjuda alla barn, oavsett bakgrund och ort, en likvärdig skolgång.

Följ ämnen i artikeln