Arbets-marknadens osäkerhet består
Under drygt ett årtionde har debatten om reglerna på arbetsmarknaden handlat om behovet av modernisering. I praktiken ofta en omskrivning för krav på större rättigheter för arbetsgivarna och mindre för de anställda.
Fackföreningsrörelsen har tvingats till ett envist men utsiktslöst försvar medan utvecklingen obevekligt rullat vidare.
Utgångspunkten för dagens lagstiftning, att ett fast arbete är det normala, gäller knappast längre.
I dag arbetar mellan 500 000 och 800 000 svenskar i tillfälliga anställningsformer. Kvinnor, ungdomar och invandrare är överrepresenterade. På arbetsmarknaden är fortfarande den medelålders mannen norm.
De tillfälligt anställda får mindre kompetensutveckling, har mindre kontroll över sitt arbete och har sämre hälsa. Till det kommer naturligtvis osäkerheten om den ekonomiska framtiden.
Dagens arbetsrätt skapar allt mindre trygghet och inflytande för de anställda.
Att stärka de anställdas ställning har också varit ett av de centrala uppdragen för den utredning som arbetslivsinstitutet i går överlämnade till arbetsmarknadsminister Hans Karlsson. Göran Persson har dessutom lovat ett större inflytande för de anställda.
Arbetslivsinstitutet hävdar att deras förslag stärker den fasta anställningen och ökar tryggheten för de tillfälligt anställda. Bland annat kommer den som har ett tidsbegränsat jobb att få förtur till ett fast jobb redan efter sex månader mot tolv i dag.
Dessutom vill utredarna förstärka skyddet för gravida och föräldralediga. Det ska inte längre gå att avskeda någon som är hemma med sitt barn.
Men förslaget imponerar inte. Tvärt om. Det innebär nämligen samtidigt att det blir lättare att anställa människor tillfälligt och att arbetsgivarna kan köpa sig fria från ansvar, om den anställde lyckas hävda att det finns ett ansvar. Det kommer att bli många arbetsrättsliga processer.
Lagstiftningen skrivs inte för de starka på arbetsmarknaden, de klarar sig ändå. Den skrivs inte heller för högkonjunktur och arbetskraftsbrist.
Därför riskerar utredningens förslag att skapa än större osäkerhet.
LO, som för ungefär ett år sedan lämnade ett eget förslag till förenklingar, kallar förslaget oacceptabelt.
TCO är mindre kritiskt men menar ändå att förslaget kommer att öka antalet osäkra anställningar och Saco säger att det måste finnas en gräns för hur länge en visstidsanställning ska pågå.
De fackliga organisationerna sågar kort sagt förslaget, och mest kritiska är de fack som organiserar dem som riskerar att råka värst ut.
Det lär inte komma någon proposition på gårdagens utredning från den nya arbetsmarknadsministern Hans Karlssons skrivbord. Den forne generalen i rosornas krig har antagligen redan kastat utredningen i papperskorgen.
Dessvärre betyder det också att osäkerheten på arbetsmarknaden består. Och att redan nästa lågkonjunktur kommer att tvinga ut än fler i en tillvaro som tillfälligt anställda.