Skattesänkarna som plundrade vården
– Vi kan inte garantera en patientsäker vård, säger Ann Charlotte Jansson som är vårdplatskoordinator på Karolinska sjukhusets akutmottagning i Solna till Svenska Dagbladet.
Trots att septemberregnet faller över riket så råder det sommarstämning på sjukhus och akutmottagningar. För det är ju på somrarna vi vant oss vid att det saknas personal, det är ju på somrarna vi får läsa om att vårdplatserna får stänga.
Lider av nedskärningar
På Karolinska sjukhuset var i tisdags 20 procent av de 1348 vårdplatserna stängda. Varje natt tvingas i snitt tio patienter ligga kvar på akuten i väntan på vård eftersom systemet kört ihop.
Men det är inte bara i Stockholmsområdet vården går på knäna. Dagens Nyheter har tidigare berättat hur mängder av vårdplatser över hela Sverige tvingats stänga. Planerade operationer ställs in och personaler uppmanas att ställa in eller skjuta upp sina semestrar.
– Om vi hade haft det här läget för tio år sedan hade det klassats som samhällsfarligt, säger skånska Vårdförbundets ordförande Mats Runsten till SvD.
Vad är det som hänt med svensk vård?
Allt och ingenting, kanske man kan säga.
Trots att landets befolkning vuxit så har antalet anställda i de svenska landstingen varit konstant i snart 20 år. Efter kriserna på 90-talet tvingades den offentliga sektorn till stora nedskärningar, bland annat på personalsidan. Man har inte kommit ifatt.
Samtidigt slutade resurserna öka i förhållande till vårdbehoven, och skulle andelen kommun- och landstingsanställda vara som vid 90-talets början så skulle cirka 100 000 fler ha jobb i välfärden i dag.
Det totala antalet vårdplatser har dessutom minskat med 10 procent sedan år 2002. Det gör att Sverige ligger klart under snittet bland världens industrialiserade länder.
Vinst istället för vård
Under samma tid har andra dramatiska skeenden inträffat.
Sedan millennieskiftet har skatterna sänkts med svindlande 248 miljarder kronor, en förmögenhetsomfördelning som slagit hårt mot välfärden. Samtidigt har vård privatiserats och vi har fått se hur skattepengar som ska gå till omsorg om våra medmänniskor blir privata vinster eller slussas till skatteparadis.
Till slut går det inte längre.
Enligt en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting kommer kostnaden för sjukvården att öka med upp till 30 procent fram till 2050. Dessutom kommer det saknas tiotusentals sjuksköterskor och undersköterskor om bara några år.
Vill Sverige vara ett land som kan garantera patientsäkerheten så behöver sjukvården mer pengar.
Pengar för att kunna anställa, pengar för att kunna förbättra arbetsmiljön, pengar för att kunna höja löner och pengar för att skapa nya vårdplatser.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.