LO har räddat den svenska ekonomin
16 juni 2016 LO-kongressen
LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson minns nog förmiddagen den 21 oktober förra året med viss bävan. En minuts promenad från LO-borgen fanns representanter för de 14 medlemsförbunden samlade i en lokal man fått hyra av tjänstemannafacket Unionen.
Där fanns också landets arbetsmarknadsjournalister. Tillsammans med LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson skulle Thorwaldsson nämligen presentera LO:s linje i vinterns avtalsförhandlingar.
Problemet var att det inte fanns någon gemensam linje. LO-ledningen hade misslyckats med kärnan i sitt uppdrag. Så beskrev Thorwaldsson och Johansson själva saken.
Ett haveri som väckte frågor
Om LO-ledningen i den stunden funderade på sin framtid hade det inte varit konstigt om de planerade att söka nytt jobb efter den LO-kongress som startar i morgon.
Avtalsförhandlingarna är de fackliga organisationernas centrala uppgift, och samordningen av kraven är LO:s viktigaste uppdrag. En samlad linje är ett stöd för att – oftast kvinnliga – låglönegrupper inte ska halka efter.
Dessutom spelar samordningen en viktig roll i den lönebildningsmodell Sverige har. Haveriet i oktober väckte frågor till hela den svenska samhällsekonomin.
Varken kaos eller strejk
Trots det är det faktiskt en organisation i medvind som samlas till kongress i helgen. Avtalsrörelsen är inte riktigt avslutad, men de stora avtalen är klara. Det blev varken kaos eller någon stor strejkvåg. Människor får höjda reallöner, vi har fått en låglönesatsning och ett extra påslag för undersköterskorna.
Ungefär så hade ett samordnat krav från LO-förbunden i oktober kunnat se ut.
Det statliga Medlingsinstitutet lär åter konstatera att svensk lönebildning fungerar. Och det är till inte så liten del Thorwaldssons och Johanssons förtjänst.
I början av april uppmanade nämligen Karl-Petter Thorwaldsson tillsammans med Carola Lemne från Svenskt Näringsliv fack och arbetsgivare att hålla sig till ”märket”, nivån i industrins avtal. I överenskommelsen, som förhandlats fram av Torbjörn Johansson, nämndes också det krontalspåslag som handeln enats om.
Det är bara början
Då och där uppfattade många det som en tillrättavisning av de strejkande byggfacken. Nu vet vi att framför allt facken inom industrin rasade. Så nära att avsättas har LO-ledningen knappast varit någon gång.
Men Thorwaldsson och Johansson red ut stormen. Det blev ett slags samordning, om än i efterhand, och i helgen kommer ledningen att kompletteras, men inte ifrågasättas.
Om mandatet sedan räcker för att klara av också nästa års avtalsrörelse återstår att se. Den har egentligen redan börjat.