Bussa elever kan lösa segregation
Skolresultaten fortsätter att dala och lärare flyr yrket. Vi har tvingats revidera bilden av Sverige som jämlik kunskapsnation när svenska elever presterar allt sämre i internationella jämförelser. En allvarlig situation, det är alla överens om. Problemet är att tonläget i skoldebatten är panikartat och att det leder till kortsiktiga förslag och populistiska utspel. Jan Björklund har ett stort ansvar för det. Under hans åtta år som utbildningsminister kastades mycket över ända. Han beskrev skolan som en atlantångare som tog lång tid att vända. Men efter åtta år kunde till och med elever som hunnit gå ut grundskolan under den tiden konstatera att det inte var själva båten det var fel på – utan färdplanen.
Debatten har nu gått från en Björklundsk besatthet av kepsar i klassrummet till att det skylls på föräldrarna. Expressens ledarsida hängde i måndags på och uppmanade föräldrar att sluta sabotera skolan. "De föräldrar som underlåter att lära sina barn självdisciplin och respekt för skolan medverkar till ett sämre kunskapsklimat", slog ledarsidan fast.
Fallande resultat i 30 år
Det finns säkert problem med stökiga föräldrar. Men det förklarar knappast varför kunskapsnivåerna fallit dramatiskt i Sverige sedan 1995. Vi måste därför gå tillbaka och se vad som hände i den svenska skolan för snart 30 år sedan. Då införde regeringen Bildt det fria skolvalet som skulle öka valmöjligheten och resultaten. Reformen har framför allt lett till att barnen till välutbildade valt vissa skolor, medan de övriga barnen blivit kvar i skolor som successivt försämrats. Det paradoxala är att samtliga elevers kunskapsnivåer har sjunkit på kuppen.
Ett kepsförbud eller förbättrad attityd hos föräldrar kommer inte få atlantångaren att räta upp sig. Det krävs snarare en förändring av det fria skolvalet. När den nuvarande gymnasie- och kunskapsministern Anna Ekström var generaldirektör för Skolverket presenterade hon flera idéer på hur det fria skolvalet kan kombineras med olika stödåtgärder: Kraftigt viktad skolpeng till svagare elever, att låta lottning snarare än kötid vara avgörande för vilken skola man hamnar i, samt att bussa elever mellan olika områden för att bryta segregationen.
Danska bussar som förebild
Just bussandet har man testat i danska Holstebro på Jylland. Genom att skjutsa elever ser man till att varje klass i grundskolan har minst fem och högst 18 procent elever med annat språk än danska som modersmål. Redan en månad in i försöket har man märkt positiva effekter.
När Aktuellt rapporterade om Holstebro i söndags berättade de att beslutet att kvotera togs i total politisk enighet i kommunen. Även föräldrar, barn och skolpersonal tycks i stort sett vara eniga om att kvoteringen är bra.
Det danska exemplet visar att Anna Ekström borde få gehör för sina idéer på nya arbetsplatsen i regeringen. Det är dags att sluta hytta med pekfingrar åt eleverna och deras föräldrar.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.