Woods speglar vår syn på kärlek

Golf sägs vara ett mentalt spel som bygger på förmåga att befinna sig i nuet. Jag spelar inte golf, men jag mediterar, och det påstås finnas lik­heter. Tiger Woods har pratat om hur han uppskattar buddhismen – hur den bygger på principer om ”disciplin, respekt och personligt ansvar”.

”Tiger kommer att göra mer än någon annan människa i historien för att förändra mänskligheten. Han är den utvalde”, sa Tigers pappa till Sports Illustrated för ett antal år sedan.

Pappa Woods jämförde utan att blinka sonen med Mandela, Gandhi och Buddha. Och när Tiger nu faller är det inte från en präktig amerikansk helylle­image. Det är från en övermänsklig image – en dröm om upplysthet och kontroll. En dröm som kunde växlas in till oerhörda summor.

Vid denna tidnings pressläggning har Woods enligt uppgift varit otrogen med elva kvinnor. Golflegendarens hus är belägrat av världspressen. Som

Maureen Dowd konstaterade i New York Times: det är dags att inse att idrottsstjärnor inte är förebilder – de är bara bilder. Tiger Woods ska ha låtit meddela att han ger hustrun en halv miljard om hon stannar i sju år till. Uppgör­elsen skulle avslutas med ett gemensamt framträdande hos Oprah Winfrey. Bilden framför allt.

Agnès Poirier skriver i The Guardian om hur det som nu rullas fram i förstorad kändisform säger något om vår tids syn på kärlek. Å ena sidan äktenskapsförord som ger hustrun ett bestämt antal miljoner för varje år hon är gift med stjärnan – vilket ska köpa honom trygghet. Å andra sidan sex med utbytbara kroppar – vilket ska köpa honom fri från passionens alla faror. Woods behöver aldrig ta i något som betyder något. Han kan hålla hustrun på distans som en trofé och sin egen sexualitet på distans genom att använda den som mekniskt verktyg för att bli av med spänningar, tillsammans med kvinnor vars mänsklighet han aldrig frågar efter.

Det är en dröm om minsta möjliga motstånd som vi sett allt fler manliga kändisar leva. Poirier menar att den säger något även om oss andra. Hur vi vill ha sex, trygghet och bekräftelse, men inte vill ta den risk som det där att verkligen se någon oundvikligen innebär.

En rädsla som måste vara stark – hur kan man annars förklara hur någon som tapetserat hela världen med sitt ansikte, tror att han ska komma undan med ett dubbelliv av denna omfattning?

Följ ämnen i artikeln