De ”enkla” jobben har aldrig varit så enkla
Det nya lönekravet för arbetskraftsinvandrare löser inget
Wenche Engström driver en restaurang i norra Västmanland. Nu är hon bekymrad. Engström vet nämligen inte hur hon ska få tag i diskare.
– Det här är helt galet, säger hon till Svenskt Näringslivs nyhetsbrev TN.
Det finns många liknande historier just nu. Orsaken är naturligtvis de nya kraven på inkomst för arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU. Den första november höjdes golvet för det som kallas ”god försörjning” till 27 360 kronor. Mer än en fördubbling.
För företagare som Wenche Engström skapar det problem. Det är ingen kö till jobb som diskare eller städare, säger hon.
För den som följt debatten om svensk arbetsmarknad en tid kan det låta överraskande. Det är inte så många år sedan det var omöjligt att slå upp en borgerlig ledarsida utan att få läsa om att det behövdes fler ”enkla jobb”. Rut-bidraget skulle åstadkomma precis det, liksom sänkta arbetsgivaravgifter för hamburgerrestauranger.
Fredrik Reinfeldt dömde till och med ut målet att höja produktiviteten i ekonomin.
Nu visar det sig alltså att just dessa jobb utförs av arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU. Tidningen Arbetet har publicerat en lista på de yrken där anställda inte klarar de nya lönekraven. Både restaurangbiträden och städare finns i toppen.
Förklaringen är enkel. De ”enkla” jobben var aldrig speciellt enkla. Bara dåligt betalda, ofta tunga och med obekväma arbetstider.
Människor har lurats på pengar och utnyttjats på alla möjliga sätt
Systemet från 2008 där det är upp till arbetsgivaren att rekrytera personal var som helst i världen har hjälpt till att pressa ner lönerna. Och det är bara ett av problemen.
Vi har kunnat läsa om skogsarbetare som inte fått betalt, om bärplockare som tvingas skuldsätta sig och om handel med arbetstillstånd. Det har förekommit dubbla kontrakt och ockerpriser för mat och logi. Människor har lurats på pengar och utnyttjats på alla möjliga sätt.
Det var nödvändigt att förändra reglerna, men det som hände den 1 november kommer knappast att lösa några problem. Däremot uppstår en hel del nya.
Enskilda, både anställda och företagare, kommer i kläm. Fusket fortsätter säkert. Dessutom är arbetskraftsinvandringen från länder utanför EU bara en liten del av skuggsamhället på arbetsmarknaden.
Det är inte heller bara restauranger, städföretag och skogsvården som får det svårt. Från vården berättas om hur personal på väg att få sin svenska legitimation kommer att tvingas lämna Sverige.
Redan när dagens ordning infördes fanns ett alternativ. Låt myndigheterna pröva ansökningar om arbetstillstånd tillsammans med de som kan arbetsmarknaden, alltså fack och arbetsgivarorganisationer. En arbetsmarknadsprövning skulle ge bättre kontroll och mer flexibilitet.
Det är fortfarande värt att pröva.