Jobbupphandling är ingen patentmedicin
När Stefan Löfven i slutet av maj hälsade de socialdemokratiska kongressombuden välkomna till Västerås hade han med sig ett nytt ord.
“Jobb-upphandling”, sa statsministern.
Det är så där han talar. Ett slags verbal särskrivning av sammansatta ord där betoningen ligger på den första delen.
Varje år gör staten och kommunerna upphandlingar för 600 miljarder kronor. Det handlar till exempel om järnvägsunderhåll, vägbyggen och andra infrastruktursatsningar. Regeringen ville att en del av dessa upphandlingar skulle följas av sociala krav, till exempel jobb för långtidsarbetslösa eller praktikplatser.
Tusentals jobb
Idén kom från Storbritannien där sociala krav i samband med upphandling av järnvägsbyggen anses ha skapat tusentals nya jobb.
Förhoppningen var att jobbupphandling också i Sverige skulle skapa massor av nya jobb för långtidsarbetslösa - 10 000 var den siffra som nämndes.
Nu har Trafikverket, den myndighet som närmast berörs, gått igenom vilka effekter jobbupphandlingen faktisk skulle få på deras område. Civilminister Ardalan Shekarabi fick en rapport häromdagen och resultatet är kanske inte riktigt det Stefan Löfven hade hoppats.
Trafikverket kommer fram till att sociala krav i verkets upphandlingar ungefär skulle kunna skapa 900 jobb för långtidsarbetslösa. Det kan förstås bli lite fler, men också lite färre.
Långt från statsministerns siffra
Trafikverket gör förstås bara en del av samhällets upphandlingar, men det är långt kvar till statsministerns siffra från i våras. Ibland vore det kanske klokt att inte slå på den största trumman. Erfarenheterna från Storbritannien går inte riktigt att översätta till svenska förhållanden.
Vi har sett hur både den nya och den gamla regeringen lanserat den ena storslagna planen efter den andra utan att det riktigt fått effekt. Frågan är nu, är jobbupphandlingen på väg att bli ännu ett arbetsmarknadspolitiskt slag i luften?
Inte nödvändigtvis. Om Trafikverket faktiskt kan skapa 900 jobb för långtidsarbetslösa genom att ställa sociala krav vid upphandlingar är det inte så dåligt. Om arbetet dessutom görs ordentligt kommer dessutom kunskapen hos svenska myndigheter att växa, och då kan sociala upphandlingskrav bli än viktigare i framtiden.
Det är trots allt bättre med arbetsmarknadspolitik som byggs på realistiska kalkyler av verkligheten än luftiga projekt som i ett slag lovar lösa alla problem.
Det borde om inte annat de tio senaste åren ha lärt oss.