Gör valfråga av konsumenterna

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Allt fler lånar pengar utan säkerhet, ofta till hög ränta. Svenska Dagbladet berättade nyligen om den aggressiva reklamen. På ett år har utlåningen ökat med 13 procent. Räntan kan vara upp till chockhöga 34 procent.

”Vi gör en offensiv satsning på marknadsföring och har framför allt ökat vår tv-budget”, berättade Ina Einars på Citibank.

På skuggsidan finns alla de människor som inte längre har kontroll över sin ekonomi och fastnar i avbetalningskrav. Många av dem ungdomar.

Är det helt och hållet deras eget ansvar? Behövs det mer eller mindre av konsumentvägledning och lagar mot oseriös marknadsföring?

Osäkert efter maktskifte

Konsumentpolitik brukar inte vara det sexigaste området för valduellerna. Ändå är det en av de frågor som verkligen påverkar oss varje dag.

I dag avslutas årets Konsument­dagar. Under konferensen på Värmd­ö har eldsjälar och beslutsfattare diskuterat bedrägerier på nätet, köptrycket på ungdomar och konsumentvägledarnas roll.

Frågorna kan bli hetare nästa mandatperiod. Handeln på internet har redan minskat utrymmet för nationell politik.

EU är på väg mot gemensamma regler. Samtidigt ökar mängden reklam riktad till barn. Vad skulle ett maktskifte efter riksdagsvalet betyda?

De politiska skillnaderna i kommunerna är tydliga. Solna och Täby är 2 av de 32 orter som inte tycker det behövs konsumentvägledare. Det handlar ofta om ”kommuner med ett starkt moderat inflytande”, enligt Konsumentverket. ”Vår växel får samtal från förtvivlade konsumenter som inte får hjälp från sin kommun”, berättade generaldirektören Karin Lindell för publiken under Värmdö­konferensen.

Andra kommuner har höga ambitioner och gör speciella satsningar på ungdomar och människor med utländsk bakgrund. Det är ett viktigt arbete för att hindra att de hamnar i skuldfällor.

Den borgerliga alliansen saknar en gemensam konsumentpolitik. Moderaterna har i alla fall sin linje klar. Konsumentverket ska läggas ned. Fler frågor bör lösas direkt mellan företag och konsument. De kommunala vägledarna behövs inte.

Ideologiska skillnader

Folkpartiet vill se en ”robust lagstiftning” och lyfter fram konsumentpolitiken i EU. Liberalerna skulle få svårt med den linjen i en moderat­dominerad regering.

Regeringens proposition är bättre. Myndigheterna ska få större befogenheter. Hållbar utveckling blir ett tydligare mål och konsumenthänsyn ska finnas med i alla politikområden.

Mycket återstår. Inte minst på kreditmarknaden, där biträdande finansminister Sven-Erik Österberg lyssnar för mycket på bankerna.

Ändå är det på få områden som de ideologiska skillnaderna är lika tydliga som i konsumentpolitiken.

Gör konsumentpolitiken till en valfråga!

ME