Men i Baskien vann vänstern
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-05-29
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
ETA, den baskiska terrorist-och separatistorganisationen, placerade sig i centrum av söndagens spanska kommunalval. Organisationens politiska gren Herri Batasuna, som brukade hämta hem mellan 10–15 procent av rösterna, är numera illegal. Liksom flera andra ETA-solidariska grupper och individer.
Ändå, ETA var testfrågan. Premiärminister Zapatero prövade för en tid fredsförhandlingar med dem. Förståelse inledningsvis, sedan sprängdes en bit av Barjas, flygplatsen utanför Madrid, i luften.
Partido Popular (PP), högerpartiet, slog till mot Zapatero: svag, eftergiven, naiv. Väldiga demonstrationer drog genom baskiska storstäder.
En röst på socialisterna är ett stöd åt ETA. Så löd en högerparoll inför valen.
De baskiska väljarna tog lugnt på skräckpropagandan. De röstade helt enkelt socialisterna till makten i en så nationalistisk stad som Vitoria och i provinsen Guipúzcoa, där San Sebastian är huvudstad. I den autonoma regionen Navarra, länge borgerligt-nationalistiskt, kan socialisterna regera med ett baskiskt vänsterparti, Nafarroa Bai.
Valdeltagandet var tämligen klent när de båda stora partierna, PSOE och PP, skulle mäta sig med varandra inför nästa års parlamentsval.
Socialistregeringen har skrivit ut ett ekonomiskt under: länge hög tillväxt, halvering av arbetslösheten, sensationell uppgörelse om arbetsrätten med fack och arbetsgivare. Ur den dramatiska flyktingvågen har landet vunnit hundratusentals nya medborgare.
Kommunal- och regionalvalen blev dock inte till bekräftelse på framgångarna. Socialisterna hamnade några tiondels procent efter högern. Fast kunde trösta sig med att ha vunnit flest fullmäktigeledamöter. Socialisterna har dessutom flera partier att bilda allians med, regionala, nationella och mer vänsterorienterade. Ingen vill samarbeta med PP.
För första gången på sju år är vi landets största parti, jublade högerns partiledare Mariano Rajoy och räknade in den smala röstövervikten: 160 000.
Den som drog in dessa röster, tre gånger om förresten, var Alberto Ruiz-Gallardón, Madrids hyllade borgmästare.
I huvudstaden beskriver sig majoriteten som vänstersympatisörer men de röstar på Gallardón, en radikal borgerlig politiker, som byggt ut kultur, sanerat den galna bilismen, infört 35-timmarsdag för tjänstemännen och skrämt slag på sina partivänner och på sin katolska kyrka genom att viga homosexuella par.
Gallardón, valens ende verklige segrare, skulle som ny högerledare, allvarligt hota socialisternas regeringsinnehav. Fast PP, ett parti ursprungligen skapat av kretsar kring general Franco, skulle inte uthärda ett sådant val.