Det här är bara början, Löfven
”Upprustningen av den socialdemokratiska organisationen måste fortsätta”
Det tog några veckor för Stefan Löfven att stuva om i den socialdemokratiska partiledningen. Det är inte så konstigt. Det är viktigt att Socialdemokratin representeras av rätt personer, och att dessa personer har ett starkt mandat på sina områden.
Även om den nye partiledaren just nu möts av idel välvilja kan socialdemokratisk politik i längden aldrig vara en enmansföreställning. Det var ett av de områden där Håkan Juholts partiledarskap misslyckades. Han framstod aldrig som en ledare för ett starkt lag, utan snarare som stjärnan i ett schlagernummer där både kör och balett hade blivit av med
sina paljetter.
Kan mer än Anders Borg
Löfven vill säkert inte göra om det misstaget. Alltså har det fått ta lite tid att utse partiets företrädare i dagspolitiken.
Resultatet innebär ingen revolution.
Visserligen ska Löfven ha lyckats locka tillbaka några respekterade namn till politiken, bland annat Magdalena Andersson. Som tidigare statssekreterare är hon okänd för många, men Andersson kan
antagligen mer om statens budget än Anders Borg någonsin kommer att lära sig.
De flesta namnen känner vi dock igen, från Göran Perssons regeringar och från Mona Sahlins oppositionsperiod.
Inte anpassat sig än
Det är faktiskt inte så konstigt. Socialdemokratin behöver förnyas, men den måste också knyta an till en tradition av regeringsduglighet och politiskt hantverkskunnande.
Naturligtvis blir inte alla nöjda. Löfven har tagit över ett sargat parti och kotterierna har inte försvunnit.
Även om det låter som en formulering av en pressad partisekreterare är lösningen att blicka framåt och bedriva oppositionspolitik. Socialdemokraternas nygamla lag gör att en förutsättning finns på plats. Men det räcker inte.
Upprustningen av organisationen måste fortsätta.
Socialdemokratin har fortfarande, efter drygt fem år, inte riktigt anpassat sig till rollen som opposition.
Ont om alternativ
Sedan 2006 har partiets företrädare stått i kö för att upprepa parollen ”för lite och för sent”. Men det har varit ont om alternativ till regeringspolitiken, och när oppositionen haft konkreta förslag har uthålligheten sällan funnits där. Det måste Löfven och hans nya lag ändra på. Ett oppositionsparti bedöms - precis som ett fackförbund - efter sin förmåga att skapa trovärdiga lösningar på verkliga problem.
Vill Socialdemokratin göra det krävs en organisation som är mer anpassad för att arbeta fram konkret politik än att skriva pressmeddelanden.
Dit är det en bit. Men med en ny ledning på plats kan arbetet i alla fall börja.