Anna Ekström städar efter Jan Björklund

En gymnasieutbildning måste öppna dörrar, inte stänga dem. Därför ska alla program, också de yrkesförberedande, ge en allmän behörighet för fortsatta studier.

Det kommer att vara möjligt att välja bort kurserna i till exempel svenska eller engelska, men det ska vara undantag. Inte regel som i dag.

Ungefär så kan gårdagens utspel från gymnasieminister Anna Ekström och statsminister Stefan Löfven sammanfattas. Tillsammans besökte de Midsommarkransens gymnasieskola i Stockholm och beskedet till elever, lärare och journalister handlade alltså om en av svensk skoldebatts mest infekterade frågor.

Av någon anledning har ju Liberalernas ledare Jan Björklund ägnat nästan varje vaken minut de senaste 15 åren åt att klanka ner på gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar. För Björklund tycks utbildningarna till undersköterska, kock eller byggnadsarbetare vara vikta för ungdomar som har svårt i skolan.

Extremt respektlöst

Det är extremt respektlöst gentemot de unga som aktivt sökt sig till yrkesprogrammen.

Under sin tid på utbildningsdepartementet skalade Björklund bort behörighetsgivande delarna på gymnasiets yrkesutbildningar.

Det innebär inte bara att många ungdomar som ser sin framtid i ett yrke kommer att mötas av stängda dörrar senare i livet. Björklund har dessutom lyckats sänka statusen och rekryteringen till yrkesutbildningarna. Det är ett samhällsproblem som Anna Ekström nu tar tag i.

Brist på arbetskraft

Sverige behöver duktiga och välutbildade bilmekaniker, barnskötare och handelsanställda. Vi måste ha rörmokare och skogsmaskinsförare, kallsänkor och djurskötare. Det råder brist på utbildad arbetskraft i nästan alla branscher.

Det är därför gymnasieskolans yrkesförberedande program måste uppfattas som ett positivt val mot framtiden. Då måste utbildningen ge behörighet för vidareutbildning eller andra studier senare i livet.

Det är den oundvikliga slutsatsen efter Jan Björklunds gymnasiefiasko.