Nytt S-tänk nödvändigt

Stefan Löfven, Gustav Fridolin och Jonas SJöstedt.

EU-valet skakade om den svenska politiken. De två största­ partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, fick tillsammans bara 38 procent av rösterna.

Under vårens upptakt inför supervalåret har Socialdemokraterna och Moderaterna agerat som om det inte fanns några­ andra partier. De var helt fokuserade på varandra.

Medan de slogs om att framstå som de mest attraktiva för radhusägarna i Värmdö eller Vallentuna seglade Miljöpartiet förbi båda två.

Löfven kan få problem

Vinden som blåste fram både Miljöpartiet och Feministiskt initiativ har fortsatt blåsa i samma riktning. Opinionsundersökningarna som kommit sedan dess vittnar om att det politiska landskapet har förändrats inför höstens riksdagsval.

Allt pekar fortfarande i riktning mot ett regeringsskifte. Men om inget nytt inträffar så kan Stefan Löfven bli ansvarig för regeringsbildningen samtidigt som S gör ett val som inte är i närheten av målet på 35 procent.

Det kommer att skapa problem.

Det finns i Socialdemokratin en mytomspunnen berättelse om hur bra och lätt det är att ­regera i minoritetsställning.

40 procent kan krävas

I själva verket pekar det mesta mot att det krävs en bit över 40 procent för att det ska fungera. Efter valet 1998 – när S hamnade under denna magiska gräns – etablerades ett tajt rödgrönt samarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Minoritetsregerandets tid är kanske förbi. Alliansregeringen har tydligt visat på problemen för en koalitionsregering som inte har majoritet. När man äntligen blir överens i regeringen är det oerhört svårt att förhandla med ett ytterligare parti för att få majoritet i riksdagen.

Resultatet har blivit en handlingsförlamning. På område efter område har politiken stått still under denna mandatperiod. Förslag från regeringen har lyst med sin frånvaro.

Nytt politiskt landskap

Sverige är på väg in i ett nytt politiskt landskap. För de flesta andra länder är majoritetsregeringar en självklarhet. Det är Norge och Sverige – som har haft osedvanligt starka socialdemokratiska partier – som har varit undantaget.

Men vägen fram till mer stabila majoritetsregeringar kan bli turbulent. Efter höstens val finns kanske nio partier i Sveriges riksdag. Socialdemokraterna måste lägga mycket av sin traditionella prestige år sidan för att det ska fungera.

Följ ämnen i artikeln