LO – ett lika svårt jobb som Löfvens

Ingvar Persson

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

13 FEBRUARI 2012. Valet av LO-ordförande

I skuggan av stormarna i det ­socialdemokratiska partiet har ett mer normalt valberedningsarbete pågått lite i skymundan. Det är drygt tre månader tills ombuden på LO:s kongress ska välja en ny ledning.

Fyra kandidater till ordförandeposten har nominerats.

IF Metall vill se ABF:s ord­förande Karl-Petter Thorwaldsson, Kommunal sin vice ord­förande Tobias Baudin, Pappers har nominerat sin ordförande Jan-Henrik Sandberg och Handels riksdagsledamoten Helen Pettersson.

LO:s tunga roll består

Om inget oförutsett inträffar kommer någon av dem att få uppdraget att försvara LO:s ­inflytande.

Det är ingen lätt uppgift. Många LO-förbund har tappat medlemmar. Samarbetet med det socialdemokratiska partiet ger – trots valet av Stefan ­Löfven till socialdemokraternas ledare – inte samma inflytande som tidigare, och fack­liga röster har svårt att göra sig ­hörda i dagens mediebrus.

Men det är LO-förbunden själva som håller det viktigaste kortet. LO:s tyngd i samhällsdebatten hänger på att organisationen kan tala för sina medlemmar, speciellt i avtalsfrågor.

När rapporter, pressmeddelanden och verksamhetsplaner lagts till handlingarna är det en sak som finns kvar, medlemmarnas löner och de samhällsekonomiska förutsättningar de skapar. Här har LO haft sin tunga roll, och den består.

I år blir det svårare

Tiden för centrala överrenskommelser mellan LO och SAF är avlägsen, men fortfarande förutsätter lönemodellen med en industrinorm samordning på den fackliga sidan. Det är genom LO-samordningen som det blivit möjligt att göra satsningar i form av jämställdhetspotter i de senaste avtalsrörelserna.

I år blir det svårare, bland annat därför att LO-förbunden inte är eniga. Det försvagar förstås LO:s ställning.

Till skillnad från det socialdemokratiska partiet är LO en federation av självständiga förbund. Här handlar det inte om att bli accepterad av falanger, utan om att kunna hålla samman självständiga förbund.

Har någon förmågan?

LO:s valberedning kan alltså inte bara söka efter en ord­förande som kan företräda organisationen i morgonsoffor och debattprogram.  De behöver framför allt söka efter en ledning som tillsammans kan ena förbunden, inte minst om ­lönerna.

Frågan valberedningens medlemmar måste ställa sig är om någon av de föreslagna kandidaterna har den förmågan?

Uppgiften är minst lika svår – och viktig – som den Löfven tagit på sig.