Hur blir vi tryggare när en skötsam syster vräks
Strömmers prat gör Sverige mer otryggt
Gunnar Strömmer vill öka tryggheten i landets bostadsområden. Därför tycker han och regeringen att det ska bli lättare att vräka hyresgäster som begår brott och skapar otrygghet, inte bara i lägenheten utan i hela området.
Vi förstår Gunnar Strömmer. Det gör säkert också väldigt många som ser sin vardag och sitt bostadsområde tas över av kriminella. Ingen vill bo granne med en knarklangare eller känna oro för gängen på vägen till jobbet. Det är klart att det blir ohållbart.
Gängens vendettor
Och då har vi ändå inte talat om rädslan för att bli indragen i någon av gängens vendettor.
Enligt Brå känner nästan varannan kvinna och en stor del av männen i utsatta områden otrygghet. Och enligt polisen är antalet personer med anknytning till gängen nu svindlade 62 000.
Det är inte Strömmers ambition som är problemet. När det skjuts eller exploderar bomber i kvarteret är de flesta säkert bara intresserade av att få vara i fred. Problemet är hans metod.
Gunnar Strömmer och regeringen vill nämligen inte bara bara utvidga området där brottslighet kan leda till vräkning. Idag kan den som använder lägenheten för kriminalitet förlora kontraktet. I regeringens förslag ska det omfatta brott i ett större områden, och speciellt om det finns risk för hämnd.
Hela familjen vräks
Den mest omdiskuterade förändringen handlar dock om något annat. Hela familjen ska kunna vräkas för något som någon i familjen gör. I klartext, sysslar en son med kriminalitet kan både föräldrar och syskon åka ut på gatan.
Den skötsamma lillasystern till en förortsgangster straffas alltså för ett brott som hennes bror gjort. Mamman som gjort allt i sin makt för att hindra sonens kriminalitet förlorar sitt hem.
Det är väldigt svårt att inte tänka kollektiv bestraffning.
Problemen finns kvar
Man kan också fråga sig vilken effekt Strömmer och de andra i regeringen tänkt sig att de nya reglerna ska ha. Problemet försvinner ju inte för att en familj tvingas lämna sin lägenhet.
Människorna finns ju kvar, både de som begår brott och de andra. De kommer att behöva bo någon annanstans.
Det är möjligt att tryggheten ökar i ett bostadsområde, eller en trappuppgång. Men blir samhället som helhet tryggare?
Samhällets ansvar
Dessutom kan man fråga sig hur det ser ut med samhällets ansvar. Om brottslighet skapar otrygghet i ett bostadsområde och man dessutom är säker på vem som är skyldig, är då vräkning den rimliga påföljden? Vore det inte mer naturligt att tala om polisingripanden och straff? Eller om sociala insatser.
Samma siffror som beskriver otryggheten i utsatta områden visar också att förtroendet för samhället är lägre här än på andra håll. Risken att föräldrar och syskon till misstänkt kriminella blir vräkta lär inte förbättra de siffrorna.
Gunnar Strömmer talar om trygghet. Men för väldigt många skapar hans ord bara ännu ökad otrygghet.