Johan Pehrson latar sig när fler dör på jobbet
Olyckor i arbetet kan undvikas
Ingen som följer nyhetsrapporteringen kan ha missat att förra året blev det dödligaste på länge på svenska arbetsplatser. Den fruktansvärda hissolyckan i Sundbyberg var långtifrån unik. Totalt dog 55 svenska anställda på sitt jobb förra året.
Dessutom dödades ytterligare åtta som ”inte ingår i den svenska arbetskraften”. I klartext betyder det oftast arbetare från andra länder, och det är likadant varje år. Att över tio procent av de som dör på jobbet kommer utifrån säger något om hur arbetsmarknaden fungerar och vem som får göra de farligaste jobben.
Två av de fem döda i Sundbyberg kom från Ukraina.
Och olyckorna fortsätter. För mindre än en vecka sedan klämdes en man utanför Karlskrona ihjäl mellan en lastbil och en balk.
Dödsolyckorna är bara toppen på ett isberg
Experterna oroas för att vi ser ett trendbrott. Att vi istället för färre dödade arbetare år från år ska få se fler. Siffrorna över antalet arbetsplatsolyckor med dödlig utgång är nämligen bara toppen på ett isberg.
I förra veckan presenterade Arbetsmiljöverket statistik för anmälda arbetsplatsolyckor förra året. Och det är inte bara dödsfallen som ökar. Det gör också olyckorna som leder till längre eller kortare sjukskrivningar. Hårdast drabbas unga anställda.
Arbetsplatser där många unga arbetar saknar ofta ett system för att undvika olyckor, och en ordentlig introduktion.
Olyckor är inte det enda som drabbar unga på arbetsmarknaden. Enligt Arbetsmiljöverket säger var tredje ung kvinna att hon utsatts för sexuella trakasserier på sin arbetsplats.
Jämfört med åren innan pandemin blir dessutom fler sjuka av sitt arbete. Det gäller inte minst kvinnor i till exempel vården och personal som arbetar i offentlig verksamhet som polisen eller kriminalvården.
Enligt Arbetsmiljöverket är dålig organisation och stress en av de viktigaste orsakerna. Något inte minst anställda i vården säkert skriver under på.
Det behöver inte vara på det här sättet. Ingen borde bli sjuk av sitt arbete, och absolut ingen borde behöva dö på jobbet.
Regeringen skulle kunna lagstifta mot långa entreprenörskedjor. Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson skulle kunna skärpa straffen för arbetsgivare som missköter sig. Justitieminister Gunnar Strömmer skulle kunna prioritera arbetslivskriminalitet och finansminister Elisabeth Svantesson kan höja anslagen till Arbetsmiljöverket.
Problemet är att den politiska viljan saknas. Och att vi låter lata ministrar och dåliga arbetsgivare komma undan.