Både tåg och beslut måste komma i tid

När det kommer till att passa tiderna får de svenska snabbtågen bottenbetyg. Investeringarna i svensk järnväg släpar efter sedan länge. Trafiken har ökat, och resandet, men varken underhåll eller utbyggnad har hängt med – inte på långa vägar.

Svenska snabbtåg är sämst i Europa på att passa tiderna. Det berättade Svenska Dagbladet häromdagen. Särskilt illa drabbade är tågen till och från huvudstaden. På sträckorna Stockholm-Göteborg och Stock-holm-Malmö har vart tredje tåg sedan 2008 varit försenat.

Håller inte måttet

Som så ofta vill alla skyffla över ansvaret på någon annan. Den privata trafikoperatören MTR säger att SJ orsakat problemen med sina gamla tåg. SJ å sin sida tillbakavisar förstås kritiken, och tycker att det är Trafikverkets räls, ledningar och signaler som inte håller måttet.

Sanningen är att investeringarna i svensk järnväg släpar efter sedan länge. Trafiken har ökat, och resandet, men varken underhåll eller utbyggnad har hängt med på långa vägar.

Sverige behöver ny järnväg och nya snabbspår.

Det finns en förklaring till att just resor till och från Stockholm drabbas hårdast. När snabbtåg, pendeltåg och godståg ska samsas på samma spår blir systemet känsligt, och ingenstans är det känsligare än i Stockholm.

Alla som regelbundet åker tåg till eller ifrån Stockholm har upplevt hur det är att hamna i kön bakom ett pendeltåg.

Men faktum är att just situationen i Stockholm kan vara på väg att förbättras. Under Stockholm slutförs just nu arbetet med Citybanan, en tunnel med två spår för just pendeltåg.

Strategisk investering

Stationen vid Odenplan är färdig att visas för allmänheten och nästa år ska trafiken börja rulla. Ett nålsöga i det svenska trafiksystemet kommer att ha vidgats ordentligt, och kanske kan lite fler snabbtåg komma i tid.

Citybanan är en strategisk investering i det svenska järnvägsnätet. Samtidigt illustrerar bygget ett av de politiska problemen med stora satsningar på infrastruktur.

Infrastrukturinvesteringar tar nämligen tid, mer tid än det politiska minnet tillåter.

Förhandlingarna om Citybanan avslutades våren 2006. På den tiden var Ulrika Messing ansvarig för infrastrukturen i regeringen. Ett år och många turer senare gav den nya regeringen klartecken för bygget.

Då hette infrastrukturministern Åsa Torstensson.

Frågan är om någon kommer att tala om Messing eller Torstensson när Citybanan står klar om ett år? Eller om dagens politiker orkar bana väg för att deras arvtagare i framtiden ska få inviga nya snabba järnvägar.

Följ ämnen i artikeln