Allmänkunskap är yrkeskunskap
Låt oss ta en stund, mitt i den ekonomiska krisen, till att tänka på skolan. Utbildning stärker människor. Den som har kunskap, har större möjligheter på arbetsmarknaden. Och lättare att vara samhällsmedborgare. Bildning grundmurar självförtroendet. När finansmarknaderna och arbetslivet skakar ger utbildning säkerhet.
På ett seminarium om gymnasieskolans yrkesutbildningar påminner Göran Johnsson, ordförande i Arbetarrörelsens tankesmedja, om bildningsidealet som präglade arbetarrörelsens pionjärer. Vi måste utbilda oss för att få ett jämlikt samhälle, tänkte de.
Socialdemokratins mål är att 50 procent av en årskull i gymnasieskolan ska gå vidare till högre utbildning. ”Men de andra 50 då?” frågar Arbetarrörelsens tankesmedja. Eleverna på gymnasieskolans yrkesutbildningar får inte glömmas bort. Deras utbildning, och den arbetskraft de kommer att erbjuda, är viktig för samhället.
Självklart. Undersköterskorna och elektrikerna är livsviktiga. Just därför måste deras utbildning baseras på en ambitiös kunskapssyn.
Diskussionen om gymnasieskolans yrkesutbildning landar ofta i att kärnämnen – som matte, engelska och svenska – inte är lika viktiga som karaktärsämnen. Utbildningsministern Jan Björklund talar om yrkes-eleverna som om de inte klarade av allmänkunskap.
Det är fördomsfullt. Oavsett vilket yrke du har är språkkunskaper och allmänbildning
viktiga. När du möter människor. När du arbetar i en globaliserad värld. När du ska ta del av, och handskas med, ny teknik. Goda allmän-
kunskaper behövs i snart sagt alla yrken.
Dessutom behövs allmänkunskaper när vi ska vara medborgare, aktiva deltagare i demokratin. Vi utbildar oss för arbetsmarknaden och för livet. Kunskapsskolan har flera aspekter.
När det är sagt, kan vi koncentrera oss på hur gymnasieskolans yrkesutbildning ska stärkas. Mer praktik, en tydligare koppling till arbetslivet, behövs. Samt bättre sätt att integrera kärnämnena med karaktärsämnena. De yrkesförberedande programmen behöver ett eget sätt att handskas med allmänkunskaperna, så att de ingår i utbildningen på ett meningsfullt sätt.
Det socialdemokratiska skolrådslaget föreslår att yrkesprogrammen ska utformas mer som den kvalificerade yrkesutbildningen, i dialog med arbetsmarknadens parter. För att bättre kunna motsvara arbetsmarknadens behov.
Visst, men planerna måste vara långsiktiga. Gymnasieutbildningen är alldeles för grundläggande i unga människors utveckling för att huvudsyftet ska vara att leverera arbetskraft till vissa arbetsgivare som just nu behöver. Det blir tydligt i varseltider som dessa. Gymnasieutbildningen måste ge eleverna möjlighet att arbeta brett – och vara en bra grund för vidareutbildning.
Jytte Guteland, SSU:s ordförande, avslutade seminariet om yrkesgymnasiet klokt. Vi kan prata om skolans utformning och enstaka
kurser hit och dit. Men det viktigaste för elever som på grund av sociala problem riskerar att slås ut, är fler vuxna som ser och stöttar. Lärare, skolvärdinnor och kuratorer.
Mänskliga resurser avgör resultaten.