Hjelm-Wallén vill öppna EU
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-07-16
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det var ett av de minst uppmärksammade besluten på EU-toppmötet i Sevilla. Ändå döljer sig en rejäl maktkamp bakom den diskreta punkten 9 i slutsatsernas annex 2.
Texten är inte särskilt upphetsande. Där står bara att rådssekretariatet, alltså de tjänstemän som ska serva medlemsländerna, tar över ordförandeskapet i fem arbetsgrupper som förbereder EU-beslut. En av dem är arbetsgruppen för information, där varje land har en representant.
Bakgrunden är mer dramatisk. Förra året blev rådets generalsekreterare Javier Solana och hans medarbetare vansinnigt arga. Då lät informationsgruppen allmänheten få del av dokument som rådssekretariatet inte ville släppa. Medlemsländerna tog principerna om öppenhet på allvar. Nu tar Solana över ledningen och därmed makten över dagordningen.
Öppenhet är bra för EU:s trovärdighet men utmanar byråkratin. Den nordeuropeiska synen skiljer sig markant från den längre söderut. Det märks i Javier Solanas motstånd mot öppenhetsvännerna, inte minst när det gäller säkerhetspolitik och polissamarbete.
För ett år sedan berömde internationell press det svenska ordförandeskapet för nya regler om hur vi ska kunna läsa EU:s papper. Längre ner på det diplomatiska verkstadsgolvet togs beslut som inte fick lika mycket publicitet men som också har stor sprängkraft. En mängd dokument och dagordningar ska automatiskt läggas ut på Internet och därmed bli allmänt tillgängliga.
Tillsammans har dessa nya regler gjort det lättare att följa besluten. Ytterligare ett steg togs i juni, då Sverige fick igenom öppna debatter när nya lagförslag presenteras och när besluten tas.
Solanas motstånd visar att mycket ändå återstår att göra. Han delar sin uppfattning med många funktionärer i EU-systemet. Än så länge går det trögt att tillämpa de tjusiga principerna i EU:s grundlagar och nya öppenhetsregler.
Därför är det utmärkt att vice statsminister Lena Hjelm-Wallén driver öppenheten i EU:s framtidskonvent. I morgon, onsdag, ska hon presentera tankarna i en av konventets arbetsgrupper.
Hjelm-Wallén föreslår bland annat att tjänstemännen i EU ska få verklig yttrandefrihet och kunna delta i den allmänna debatten. I ett tal 21 maj krävde hon att de anställda i EU ska få tala med medierna utan att bestraffas, det som vi kallar meddelarfrihet i Sverige. Rätten för allmänheten att läsa dokument ska gälla alla EU:s institutioner. Det är revolutionära krav i ett EU där det fortfarande går lätt att sparka tjänstemän som kritiserar brister i organisationen.
Öppenhet är inte bara bra för att vi ska kunna följa och påverka besluten. Det är också nyttigt för att minska byråkrati och fiffel. Därför är det logiskt att koppla kraven på mer öppenhet till en god förvaltning, som Lena Hjelm-Wallén gör. Hennes förslag hör till de mer framsynta i konventets strida dokumentflod.