Oscar, 9, har ADHD – kränktes i skolan

Oscar, 9, är diagnosticerad med ADHD och Asperger som tidigare kunde leda honom till att få plötsliga vredesutbrott. Skolpersonalen reagerade med att hålla fast honom i upp till 20 minuter, enligt en granskning SR Ekot gjort.

Oscar var nio år när han regelbundet blev fasthållen av skolpersonal. "De satt på mig, en på ryggen och en på benen. Två vuxna män. Det kändes riktigt hemskt", berättar han för SR Ekot som har granskat de 43 fall av fasthållning som rapporterades till Skolinspektionen förra året.

Oscar är diagnosticerad med Asperger och ADHD. Ekot uppger i sin granskning att merparten av de 43 registrerade fallen handlar om barn med särkskilda behov av stöd i skolan.

Flera av dessa barn vittnar om att personal suttit gränsle över dem och att de haft svårt att andas. En del fasthållningar har pågått i uppåt en timme.

Särskilt oroande är att de redan mest utsatta barnen drabbas värst.

Vid extrema tillfällen kan det finnas anledning att ett utagerande barn måste hållas i ett fast grepp. Men händer det vid upprepade tillfällen med samma elev måste skolan reagera. Då behövs en plan för att eleven ska tas åt sidan och få möjlighet att lugna ned sig. Därefter krävs ett förebyggande arbete – och elevassistenter som kan stötta barnen så de inte hamnar i liknande situationer igen.

Det förutsätter givetvis resurser.

Vad vill vi ha för skola?

Fallet Oscar ställer frågan om vilken skola vi vill ha på sin spets.

I dag präglas skolan av fritt skolval, skolpeng, ett friskolesystem som sorterar elever och ägarkoncerner vars främsta syfte är att göra vinst.

Ett tydligt exempel på det nuvarande svenska skolsystemet är Engelska skolan.

I morgon, torsdag, introduceras koncernen som en av de första skolorna på börsen. Förra året gjorde Engelska skolan en rörelsevinst på 156 miljoner, eller 8 000 kronor på varje elev. Med sin tvåspråkighet och auktoritära profil är det en av de mest attraktiva friskolorna i landet.

Engelska skolan sticker ut genom att 71 procent av skolans elever har föräldrar med eftergymnasial utbildning, jämfört med 53 procent i kommunala skolor. De har även nästan 30 procent större klasser än i kommunala skolor. På så sätt kan man dra ned på antalet lärare.

Elevens behov i centrum

En sådan skolmiljö blir självsorterande – behovskrävande elever får helt enkelt söka sig någon annanstans.

Detta system skapar en rädsla för att ens barn ska ha valt "fel" skola.

Kränkningarna av Oscar och andra barn med särskilda behov kan inte skyllas på varken friskolor eller kommunala skolor. Inget av alternativen löser i dag uppgiften att ge alla barn goda förutsättningar.

Världens mest avreglerade skola gav inte resultat i världsklass. Vi måste hitta tillbaka till en skola som sätter elevens behov i centrum.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

Följ ämnen i artikeln