Gamla politiker borde vara rädda om sitt namn

Varför tar Bildt och Rosengren risken

Björn Rosengren.

Det har stormat kring fastighetsbolaget Fastator. Bolagets vd, Joachim Kuylenstierna, kan ha utsatts för ett utpressningsförsök från gänget runt Rawa Majid. En chef på ett dotterbolag har råkat ut för ett brandattentat.

Och som om inte det vore nog har vi kunnat läsa hur Kuylenstierna redan 2009 i ett inspelat samtal diskuterade avancerad penningtvätt. Det avslöjar journalisten och författaren Rikard Anderson i den nya boken ”Operation Playa” som handlar om Sveriges största narkotikamål.

För en börs-vd tycks Joachim Kuylenstierna ha ett ovanligt färgstarkt umgänge.

I det inspelade samtalet berättar Kuylenstierna att respektabla företag spelar en nyckelroll i upplägget.

”Jag stoppar in politiker och folk från Finansinspektionen i styrelsen för det här börsbolaget. Så då innebär det att det är helt vattentätt”, säger han bland annat.

Kuylenstierna har inte skött alla kontakterna med media under turbulensen. Istället har styrelsens ordförande fått uttala sig. Det är inte vem som helst. Styrelsearbetet i Fastator leds nämligen av Björn Rosengren, tidigare fackföreningsman, näringsminister och landshövding.

Vid styrelsebordet har Rosengren bland andra Carl Bildt. Att han varit både statsminister och utrikesminister behöver inte påpekas.

– Det låter jävligt ruskigt, sa Rosengren till Aftonbladet när han fick höra talas om samtalet från 2009.

Jag kan förstå det. Både Rosengren och Bildt passar ju beskrivningen av den sorts styrelseledamöter som behövs för att skapa en snygg fasad.

Här finns ett mönster. Den minnesgode kommer att tänka på skandalerna kring pensionsbolaget Allra. 2017 avslöjades att ledningen smusslat undan hundratals miljoner av fondspararnas pengar.

Det som fanns kvar av bolaget togs över av myndigheterna. För två år sedan dömdes vd:n, Alexander Ernstberger, till fängelse.

När skandalen började rullas upp var Svenskt Näringslivs tidigare chef Ebba Lindsö ordförande i styrelsen. Hon hoppade omedelbart av. Tydligen insåg hon att hon inte så noga kollat vilket uppdrag hon tagit.

Lite längre tid tog det för den tidigare justitieministern Thomas Bodström att komma till samma slutsats, men när frågorna kom hoppade också han av.

I en text från den tiden använde jag ordet bilmålvakter.

Ingen har, ännu så länge, påstått att det finns några oegentligheter kring Fastator. Rosengren hävdar bestämt att bolaget startats med kapital som är ”hundra procent cleant” och att inget är konstigt. Förhoppningsvis har han rätt.

Ändå biter sig bilden av tidigare samhällstoppar som lånar ut sitt namn för att snygga till ett företags anseende fast. Och jag kan faktiskt inte förstå att någon är beredd att ta den risken. Upplägget är kanske vattentätt, men bara tills det börjar läcka.