Danmarks brist på solidaritet
Danmarks regering har bestämt sig för att annonsera den nya hårdare flyktingpolitiken, bokstavligen. Den danska staten ska köpa reklamutrymme i bland annat turkiska tidningar för att berätta om hur villkoren för flyktingar skärpts.
Människor som till exempel flytt från det syriska infernot ska snarast upplysas om att de i vart fall inte är välkomna i Danmark.
”Vi vill skicka en kraftfull signal”, säger regeringspartiet Venstres talesperson Marcus Knuth till Ekot.
Full av grovheter
Dansk politik lämnar plats för ett slags ogenerad småaktighet och egennytta som för tankarna till lokalpolitiker som löser sociala problem med en biljett till grannkommunen. Det är inte vackert, men kanske inte heller överraskande. Den danska invandringsdebatten har länge varit full av grovheter, och sommarens valresultat har inte gjort saken bättre.
Ändå är de danska annonsplanerna först och främst ett uttryck för ett problem som är europeiskt snarare än danskt. I Calais fortsätter desperata människor att försöka ta sig genom tunneln medan myndigheter och poliser planerar högre stängsel och fler vakter. I Medelhavet räddas människor från sjunkande båtar, men hänvisas
sedan till läger eftersom Europas länder inte vill dela ansvaret med Italien eller Grekland.
Osolidariskt
I början av sommaren försökte EU-kommissionen få unionens länder att ta ett gemensamt ansvar för en liten del av de flyktingar som nu kommer till Europa. Tanken var att systemet skulle vara tvingande.
En majoritet av regeringarna slog bakut och där står vi nu. Medan människor flyr för sina liv bygger Europas regeringar stängsel och köper annonser för att slippa sin del av ansvaret.
Det är osolidariskt. Mot flyktingarna naturligtvis, men också mot tanken på ett öppet Europa.