Sluta hyckla om jämställdheten
”Till liberaler och konservativa har jag bara en sak att säga: kamma er.”
Åh vad alla är stolta över svensk jämställdhet! Från vänster till höger, från fackombudsmän till direktörer. Från svenskar på solsemester till ministrar på EU-toppmöten. Det skryts och stoltseras.
Tills det är dags att ta itu med problemen.
Kvinnorna i handeln har just slagits för en hundralapp i månaden i jämställdhetsbonus.
Från arbetsgivarhåll utmålades kravet som ett allvarligt hot mot svensk konkurrenskraft. Förutom att detta givetvis är dumheter – något mindre orättvisa löner för butiksbiträden hotar knappast den svenska modellen – blir dubbelmoralen närmast svindlande när man tänker på de bonusmiljoner svenska direktörer kvitterar ut åt sig själva.
En av Sveriges viktigaste konkurrensfördelar de senaste decennierna har varit att kvinnor jobbar. Det har de gjort för att det har varit möjligt rent praktiskt, tack vare förskola och generös föräldraförsäkring. Tack vare politik.
Problemet är bara att Sverige nu håller på att förlora denna fördel. Som LO visade i rapporten ”Full sysselsättning” i veckan är flera andra länder ikapp och förbi när det gäller andel kvinnor som arbetar.
Det borde föranleda kriskommissioner om hur Sverige ska behålla sin topposition. Arbetsgrupper, utredningar. Blocköverskridande överenskommelser, handslag mellan fack och näringsliv.
I stället: strejkhot för att få en hundralapp.
Låt mig ta ett annat exempel.
Ett av de största hindren mot ett mer jämställt arbetsliv är det ojämna uttaget av föräldraledighet. Detta är utrett och genomtröskat på längden och tvären.
Dagens två pappamånader bör bli fler.
Det är nu problemet uppstår. Samma personer som gärna hyllar den svenska jämställdheten, fegar ur när det väl gäller.
Kvotering, skriker högern, är ett fruktansvärt övergrepp i individens och familjens rättigheter.
Socialdemokraterna trixar sig runt frågan genom att säga visst, bra idé, men bara om föräldraförsäkringen förlängs. Och det har vi inte råd med precis just nu.
Till nyliberaler och konservativa har jag bara en sak att säga: kamma er. Den svenska föräldraförsäkringen är redan i dag en enorm inskränkning av individens och familjens frihet. Har man problem med det borde man vara emot försäkringen helt och hållet. Inte tjafsa om en justering på marginalen.
Till Socialdemokraterna – eller för all del ”feministen” Anders Borg – vill jag komma med ett förslag. Tredela omgående dagens redan extremt generösa föräldraförsäkring.
Lägg ner planerna på att förlänga den – det finns viktigare frågor. Ta reformpengarna som blir över och lägg på något annat.
Mer jämlika skolor till exempel. Och varsågoda att skörda frukterna i form av ökad produktivitet och konkurrenskraft i svensk ekonomi.
Det bjuder jag på.