Nu städas Björklunds gymnasiehaveri bort
De elever som nu går i åttonde klass ska förhoppningsvis kunna söka en gymnasieutbildning till snickare, barnskötare eller industriarbetare utan att riskera att hamna i en återvändsgränd. Om två år ska gymnasieskolans yrkesförberedande program utökas så att både allmänna ämnen och yrkesutbildning får plats. Elever ska inte tvingas välja mellan sitt drömyrke och möjligheten att någon gång läsa vidare på högskolan.
Det berättade gymnasieminister Anna Ekström i går.
En av Jan Björklunds käpphästar under sina år som minister var att somliga inte borde läsa svenska, engelska eller matematik. Skoltrötta elever skulle i stället hamra eller laga mat av hjärtans lust. Resultatet har blivit en katastrof.
Som en sten
De yrkesinriktade utbildningarnas status sjönk som en sten, liksom söktrycket. För tio år sedan sökte fyra av tio till en yrkesutbildning på gymnasiet. I dag är det bara 23 procent av ungdomarna som gör samma val.
Det betyder mindre utvecklingsmöjligheter för ungdomarna, men också brist på yrkesutbildade personer i arbetslivet.
Björklund trodde kanske att han löste ett problem med skoltrötthet för utbildningssystemet, men det han gjorde var att skapa ett stort samhällsproblem. Och dessutom har han begränsat valfriheten för tiotusentals ungdomar.
Drömmar och visioner
Att som tonåring utbilda sig till ett yrke i omsorg, tillverkning eller service borde inte vara att välja bort något. Det måste få vara ett uttryck för drömmar, engagemang och visioner.
Anna Ekströms reform är ett försök att städa upp efter Jan Björklunds framfart genom den svenska skolan. Den borde ha genomfört för länge sedan, men bättre sent än aldrig.
En 15-åring som väljer gymnasieprogram ska veta att det inte leder in i en återvändsgränd.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.