Fina ord räddar inte klimatet

Somar Al Naher

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

Grönsakshyllorna gapar tomma och det som finns har aldrig varit så dyrt. Isbergssalladen når en toppnotering och kostar mellan 80 och 100 kronor kilot i mataffärerna. Orsaken sägs vara det dåliga vädret i Sydeuropa. Kyla och regn har förstört skördarna. Grönsaksbristen i butikshyllorna påminner om vår sårbarhet för klimatförändringarna.

Den svenska regeringen presenterade i går en ny klimatreform med mål om ett nollutsläpp av växthusgaser till år 2045. Samtliga partier utom Sverigedemokraterna ställer sig bakom reformen.

Granskar regeringen

Förslaget består i huvudsak av tre punkter - nya klimatmål, en ny lag och ett klimatpolitiskt råd. Tanken är att klimatpolitiken får ett ramverk precis som finanspolitiken att arbeta efter och ett råd som granskar hur regeringen når upp till de satta målen.

Klimatlagen som är tänkt att träda i kraft 1 januari 2018 ställer också krav på regeringen att ta fram en handlingsplan för varje mandatperiod och årligen redovisa resultatet för riksdagen. Om regeringen inte sköter sig kan riksdagen hålla politikerna ansvariga och anmäla dem till konstitutionsutskottet.

Oroliga tider

I dessa oroliga tider med klimatförändringar och politiker som ifrågasätter överenskomna miljöavtal är det än viktigare att Sverige fattar beslut om reformen.

Tittar man på det finanspolitiska ramverket så har den styrt debatten de senaste 20 åren. Man kan hoppas att ett liknande ramverk inom klimatfrågan får samma effekt.

Fina ord

Statsministern Stefan Löfven (S) sa på gårdagens presskonferens att det här "förmodligen är det viktigaste beslut som vår generations politiker kommer att fatta".

Hur det blir med den saken återstår att se. I bästa fall kan den nya reformen tvinga fram radikala förändringar på flera politiska områden.

I värsta fall blir det bara en pappersprodukt med fina ord.