M blundar för skamfläckarna

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

Någon har ristat ordet ”neger” på gunghästen, mitt i de flagnade färg-erna. Bildäcksgungorna hänger i fästen som rosten äter upp. Ändå ligger lekplatsen bedårande vackert, vid en vik av Kottlasjön och med lummiga villaträdgårdar runt omkring.

Lidingö är kontrasternas kommun. En av de rikaste i Sverige, samtidigt som årtionden av besparingar gnagt på den gemensamma välfärden.

För snart fyra år sedan gjorde jag ett reportage om lekplatserna på Lidingö, om farliga lekställningar och ruttna sandlådor. Det moderata kommunalrådet försvarade sig med en plan för att rusta upp dem.

För två veckor sedan tittade jag på samma lekplatser igen.

Och javisst, barnen på förskolan Mimosan i Brevik har äntligen fått nya klätterställningar och gungor, efter att personalen protesterat.

Vid Blåklocksvägen i Gångsätra har däremot förfallet gått ännu längre. Träbitarna som är kvar ser ut som om de spolats i land från havet. För att inte tala om badet vid Kottlasjön.

Kommunen bygger långsamt om hälften av Lidingös sextio lekplatser och struntar i resten. Däremot är det gott om studsmattor och privata gungor på villatomterna. Vad händer med den sociala gemenskapen, och med barnen från de flerfamiljshus som Lidingö faktiskt har?

Välfärden har flera revor. Äldrevården räcker inte till, eleverna flyr kommunens gymnasieskolor. Ändå väljer den moderata kommunledningen att sänka skatten.

Det är inte bara socialdemokraterna som protesterar.

”Är kommunalrådet beredd att ompröva beslutet om att ha avgifter på skolmåltiderna på gymnasieskolan?” frågar centerns Kent Ivarsson i en interpellation.

Eleverna på Lidingö måste betala 1?200 kronor per termin för skolluncherna. ”När avgiften för skollunchen infördes var andelen gymnasieelever som åt 90 procent i skolan, i dag är det 48 procent”, berättar Paul Lindquist (m) i sitt svar. Han säger att 65 procent av de elever som sökt sig till skolhälsovården för trötthet hade järnbrist och fortsätter: ”Denna brist har ett klart samband med ungdomarnas kosthållning.”

Trots dessa fakta, trots att hundratals ungdomar tågat till kommunalhuset och protesterat mot avgifterna, står Paul Lindquist kvar vid beslutet.

Till Lidingömoderaternas försvar ska sägas att de öppnar för att ta emot något fler flyktingar och möjligen satsar lite mer på välfärden än sina partikamrater i Danderyd och Täby.

Ändå är Lidingö ett tydligt exempel på de ideologiska skillnaderna i höstens val. Vi kommer att få höra Persson och Reinfeldt fortsätta gräla om moderaternas planerade skattesänkningar.

Senast var det Fredrik Reinfeldt som försökte backa från kravet på 250 miljarder kronor i skattesänkningar. ”Femtio miljarder är steget”, sa han i en partiledarduell med Göran Persson.

När Ekots Inger Arenander pressade honom blev svaret annorlunda. ”Det är det steget som vi har finansierat”, sa Reinfeldt. ”Jag är tydlig till väljarna och säger att jag därtill vill försöka sänka till exempel inkomstskatten ännu mer, om det finns ett ekonomiskt utrymme i en växande ekonomi för det.”

Moderaterna anser fortfarande att Sveriges skatter bör ligga på ungefär samma nivå som i resten av Europa. EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark vill till och med sänka snittet i hela EU.

Reinfeldts första steg på 50 miljarder gäller de statliga skatterna.

För barnfamiljer, ungdomar och äldre är den kommunala välfärden minst lika viktig. Vem lägger samman de moderata förslagen till skattesänkningar i landets kommuner och landsting?

Mats Engström