Mejla

Jenny Wennberg

Osäkerheten är inte ett tecken på stat i fritt fall

Vi borde lyssna oftare på experter

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Anders Tegnell och hans kollegor behöver vår hjälp, inte vårt motstånd.
Foto: Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Anders Tegnell och hans kollegor behöver vår hjälp, inte vårt motstånd.

Anders Tegnell, statsepidemiolog, har vad som är svårt att beskriva som annat än Sveriges just nu svåraste och mest otacksamma jobb.

I tvärsäkra tider där den som skriker högst får mest medieutrymme är det onekligen ovant att lyssna på forskare och myndighetspersoner som ställer sig framför kamerorna för att informera Sverige om coronaviruset.

Vi är vana vid betydligt mer självgoda, uppmärksamhetssökande, röster i vår mediediet.

Det är i den offentligheten Tegnell och hans kollegor just nu tar stor plats. En verklighet där att medge att man haft fel eller backa från ett tidigare uttalande snabbt leder till ett avfärdande.

Trots att det faktiskt är en styrka.

Realtidsförlopp

Osäkerheten som i delar råder, exempelvis var Anders Tegnells besked i torsdags att antalet nya fall borde avtagit under helgen, vilket ändrades under söndagen till att vi kan vänta oss en nergång av antalet nya fall under början av veckan, är dock inte ett tecken på en stat i fritt fall.

Det är inte heller ett tecken på att Sverige inte kommer klara av ett coronautbrott.

Det är egentligen bara tecken på att Coronaviruset upptäcktes 31 december och att såväl forskning, som provtagning och krishantering tickar på i realtid.

Beredskapen ses över

Coronaviruset har tvingat oss att fundera igenom hur väl förberedda vi egentligen är för en eventuell kris. Uppenbarligen har många svenskar landat i slutsatsen ”Inte tillräckligt” och agerat i enlighet med detta, bunkrat mat och köpt mediciner. Det är bra. Så sent som 2015 hade 47 procent av svenskarna trots allt inte ens funderat över hur ett längre strömavbrott skulle påverka dem, enligt en studie från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Av naturliga skäl har coronautbrottet också fått oss att fundera över Sveriges beredskap för kriser. Somligt talar för att vi ska hålla oss med ett hälsosamt ifrågasättande. Hanteringen av Tsunamikatastrofen övertygade exempelvis inte. Men vid terrorattentatet på Drottninggatan var Sveriges reaktionsförmåga däremot snabb.

Så här långt har dessutom inte några egentliga krislarm förekommit rörande den svenska coronahanteringen.

Motstånd orimligt

”Om folk inte väljer att hjälpa till och inte agerar enligt rekommendationerna, så blir kampen mot viruset mycket svårare.”

Det var beskedet från Italiens hälsominister Roberto Speranza till sina landsmän i samband med att Lombardiet och 14 provinser i norra Italien sattes i karantän natten mot söndag.

Det är ord att ha i bakhuvudet även i Sverige.

De som hanterar coronaspridningen behöver vår hjälp just nu.

Inte vårt kompakta motstånd.

Av: Jenny Wennberg

Publicerad:

LÄS VIDARE

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.