Rika kommuner tar inte ansvar

Trots tuffa utmaningar har både lärare och rektorer klarat utmaningen väl.

Det har kommit många nya barn och ­ungdomar på kort tid till Sverige. Utmaningen för skolsystemet har varit jättelik. I går presenterade Skolverket nya ­siffror som än en gång visar att ju yngre barnen är när de kommer till Sverige, ­desto bättre går det för dem i skolan. Det säger sig självt. Barn som får tid på sig att tillgodogöra sig undervisningen, lära sig språket och allt annat har bättre förutsättningar än ungdomar som måste klara samma skolgång på kortare tid.

Förbättrade skolresultat

Trots de tuffa utmaningarna har lärare och rektorer inte bara klarat situationen väl. De har till och med förbättrat skol­resultaten. Andelen grundskole­elever som klarar behörighetskraven till gymnasieskolan ökar. Det gäller också nya elever som börjat skolan

i årskurs 6–9. I den gruppen ökar gymnasiebehörig­heten från 26 till 30 procent. Med andra ord, går det bra för svensk skola så går det bra för de ­ny­anlända eleverna. Men det är inte alla skolor och kommuner som tar ansvar. Tio procent av skol­orna tar emot hälften av alla ny­anlända elever.  Danderyd, Vaxholm och Kävlinge är de kommuner som tagit emot lägst ­andel nyanlända elever. Åsele och Borgholms kommun har flest nyanlända, sett till invånarantalet. Allt enligt Lärarnas tidning.

Ett steg i rätt riktning

Om skolan i längden ska ­klara av sitt uppdrag måste segregationen brytas. Regeringen och de borgerliga partierna har enats om att förändra reglerna, så att även friskolor som har kö ska kunna ta emot nyanlända elever. Det är ett steg i rätt riktning, men det räcker inte. Ska skolan bli ännu bättre på inte­gration måste hela skolvals­systemet förändras.

Följ ämnen i artikeln