Människor ska ha råd att äta mer än burgare
Det går bra för den norrländska hamburgerkedjan Max. Just nu genomför familjeföretaget sin största värvarkampanj någonsin. Inom de närmaste tre åren ska kedjan rekrytera 750 nya medarbetare. Bara för två år sedan var det annat ljud i skällan.
I början av 2014 skickade Max-direktörerna, bröderna Richard och Christoffer Bergfors, ut ett brev till alla anställda där de beskrev det som en "fullständig katastrof" om Socialdemokraterna och Vänsterpartiet skulle vinna valet. Partiernas vallöften om att återställa krogmomsen och arbetsgivaravgiften för unga skulle få "stora konsekvenser", menade de.
– Det här riskerar att spoliera hela branschen, stanna av tillväxten och tusentals personer riskerar att förlora jobben, larmade Max vd Richard Bergfors i Svenska Dagbladet.
Max-bröderna fick stöd av Svenskt Näringsliv som varnade för att slopandet av den halverade arbetsgivaravgiften för unga upp till 26 år skulle innebära 18 700 färre heltidsjobb fram till 2018.
Dyr och ineffektiv rabatt
Till Max-ägarnas förtret förlorade Alliansen valet 2014. Socialdemokraterna och Miljöpartiet kunde, som vi alla vet, bilda regering med budgetstöd av Vänsterpartiet.
Efter valet insisterade Miljöpartiet på att behålla den sänkta krogmomsen. Men arbetsgivaravgiften för unga återställdes. Den hade nämligen visat sig vara både dyr och ineffektiv.
Alliansens miljardsatsning hade bara gett mellan sex- till tiotusen nya jobb. Varje arbetstillfälle har kostat mellan en och en och en halv miljon kronor – pengar som till exempel skulle ha kunnat användas till tre heltidstjänster i offentlig sektor.
Hur har det då gått efter att arbetsgivaravgiften blev lika för alla? Arbetsförmedlingens statistik för september månad visar att arbetslösheten bland unga är den lägsta på åtta år i Sverige. Det beror delvis på att hotell- och restaurangbranschen samt handeln – där ungdomar ofta får sitt första jobb – går bra och kan anställa personal. Högkonjunkturen har på så sätt gynnat även Max hamburgerrestauranger.
Aldrig nöjda
Vad Max-historien lär oss är att näringslivet alltid kommer att tycka att kostnaderna på arbete är för höga.
LO-förbunden enades i veckan om en låglönesatsning i avtalsrörelsen 2017. De som tjänar mindre än 24 000 kronor i månaden på heltid ska få störst lönepåslag. Förslaget stötte omedelbart på patrull. "Högre ingångslöner leder till färre jobb", konstaterade Svenskt Näringslivs vice vd, Peter Jeppsson i tidningen Arbetet.
Argumenten känns igen.
Men folk som arbetar heltid ska faktiskt ha råd att bo, leva och äta mer än burgare till middag.