Byråkratin kväver de äldres omsorg
I vintras berättade Aftonbladet om Gudrun, 88, i Säffle.
Gudrun som är synskadad önskade sig en kopp te till sin kvällssmörgås. Hemtjänstpersonalen förklarade dock att de enligt sina instruktioner bara fick värma vatten på morgonen.
Det tog Gudrun en månad och massor av pappersarbete innan hemtjänsten ändrade sina instruktioner och den personal som ändå besökte henne på kvällen fick tillstånd att värma lite vatten.
Löpandebandsprincip
Hemtjänsten kvävs i dag under detaljstyrning och byråkrati. Det som brukar kallas New Public Management, NPM, kan till exempel innebära att stödet till de gamla detaljplaneras efter schabloner, och att personalens scheman styrs ner till enstaka minuter.
Att lämna en matlåda kan förväntas ta 13 minuter, en dusch 15. Det är som en absurd karikatyr av bilfabrikernas löpandebandsprincip, fast det handlar om gamla människor.
Naturligtvis fungerar det inte, och både de gamla och hemtjänstpersonalen hamnar i kläm.
Siffror som fackförbundet Kommunal tagit fram visar att medan 38 procent av de som arbetar på traditionella scheman känner att de får utlopp för sitt yrkeskunnande är motsvarande siffra i de kommuner och företag som tillämpar minutplanering bara 20 procent.
Av de som har ett schema utan minutplanering tycker 19 procent inte att det finns tid att bygga upp en bra relation med de äldre. Motsvarande siffra för personal med minutsatt schema är 27 procent.
Det skulle på sätt och vis vara ännu mer spännande att veta hur de gamla upplever situationen, men personalens känsla är viktig nog. Det kan inte bli en bra omsorg om den som ska göra jobbet inte tycker att det finns plats för yrkeskunnande eller tid för en bra relation.
Kontroll istället för omsorg
Personalen försöker förstås få vården och omsorgen att fungera. Det handlar ju om människor. Men när systemet, rutinerna och de principer som styr resursfördelningen är byggda för att underlätta kontroll och standardisering i stället för god omsorg är det inte lätt.
Ett mänskligare och mindre byråkratiskt sätt att styra välfärdsproduktionen är en demokratifråga, för vad blir det av ansvaret när allt reduceras till schabloner och minuter? Det är också en arbetsmiljöfråga, för vem vill och orkar jobba i ett yrke där ambition och kunskap kvävs av detaljplanering och regler?
Men framför behövs ett mindre byråkratiskt sätt att styra välfärden för de äldres skull. För att Gudrun i Säffle ska kunna få en kopp te till sin kvällssmörgås, utan att behöva vänta i veckor på beslutet.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.