Vem pratar om industrins framtid?

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-09-06

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Angelica Uddén jobbade på Lear i Bengtsfors fram till 1999. Nu studerar hon på komvux. Hon köper två lotter på den socialdemokratiska valstugan.

– I dag finns ingen framtidstro i Bengtsfors, säger hon.

Industrikrisen är lika påtaglig i dag som när Lear för tre år sedan flyttade produktionen till Göteborg. Senast i måndags fick 34 anställda vid Segerström Automotive besked om att de är uppsagda.

För tre år sedan kom näringsminister Björn Rosengren och Metalls ordförande Göran Johnsson på besök. I dag när valdebatten rasar som värst härskar snarare uppgivenheten.

– Jag trodde nog att man skulle reagera mer på hur utländska ägare kommer in och bestämmer. Många företag mår säkert bra, men många andra drabbas, säger Ingemar Olsson som är ordförande för Metallklubben på Segerström Automotive.

Förhandlingarna om de senaste varslen blev hårda. Olsson tror att fler skulle engagera sig i valet om de visste att moderaterna vill avskaffa de regler som begränsar företagens möjligheter att själva välja ut vilka som ska få gå.

Företaget ägs sedan några år av den amerikanska koncernen Samina, och avståndet till ägarna är påtagligt där vi sitter i fackklubbens lokaler. På väggen hänger listan med namnen på de 28 personer som sades upp i förra omgången.

– Det vore vår räddning om vi fick en köpare av företaget. Alla är trötta på det här nu, både personalen och kunderna, säger Olsson.

Tvärs över gatan från Segerström Automotive ligger Volvos gamla fabrik för tillverkning av bilsäten. En gång byggd som regionalpolitisk åtgärd när sulfitfabriken lades ner. Det var den här fabriken som Volvo sålde till amerikanska Lear, innan man krävde att produktionen skulle flyttas till Göteborg.

Sedan 1999 har det byggts taxibussar i lokalerna, men nu står de tomma. Omni Nova har gått i konkurs. Allt är utbjudet till försäljning.

– Det märktes redan när de kom att de hade svårt med likviditeten. Produktionen har ofta stått stilla därför att vi inte fått delar eftersom företaget inte kunnat betala för dem, säger Mikael Karlsson, ordförande för facket på Omni Nova när vi träffas utanför den stängda fabriken.

Han berättar om det stöd företaget fick i början. De första sex månaderna hade de anställda utbildningsbidrag. Trots det, och trots att produktionen gått bra och bussarna funnit köpare, har verksamheten förlorat pengar. Ändå vill inte Karlsson kritisera stödet till företagen.

– Det är inte fel att företagen får bidrag för att starta, säger han, men det är fel att inte bidragen följs upp så att de verkligen leder till bestående verksamhet.

Industrins framtid, arbetslösheten och ägarnas makt är stora frågor i Bengtsfors, men knappast i den nationella valrörelsen.

– Nu är det så snedvridet. Det finns jobb där det inte finns folk, och folk där det inte finns jobb. Som här, säger Ingemar Olsson.

– Puffa för att vi får hit ett statligt verk, säger Angelica Uddén till mig när hon stoppar ner lotterna.

Ingvar Persson

Följ ämnen i artikeln