I tider av stress skulle alla må bra av ramadan
Richard Jomshof borde lyssna på muslimerna
I morgon kväll inleds den muslimska fastemånaden ramadan. Det är den heligaste och mest firade tiden för muslimer runt om i världen.
Sverigedemokraterna utmålar ofta islam som direkt ondskefull. Partiets riksdagsledamot Richard Jomshof är aldrig sen med att svartmåla världens näst största religion. Han har vid flera tillfällen kallat islam för en ”totalitär” ideologi.
”Jag föraktar inga muslimer men jag avskyr islam”, sa han tidigare i en intervju i SVT-programmet ”30 minuter”.
Jomshofs anti-muslimska uttalanden har inte bara satt krokben för Sveriges Nato-ansökan. Det är grovt generaliserande och kränkande beskrivningar av den religion som har omkring 1,6 miljarder utövare.
Tips till arbetsgivare
Ramadan är en högtid som tusentals svenskar ser fram emot. Exakt hur många som firar ramadan finns det inga siffror på, men islam är den största religionen efter kristendomen i Sverige.
Det är värt att påminna om eftersom kollegor och personer i din närhet kan fasta under den kommande månaden.
Från att solen går upp tills den går ned gäller fasta. Varken mat eller dryck ska intas. Sjuka, gravida, barn och kvinnor som menstruerar är undantagna.
Den muslimska debattören och entreprenören Deqa Abukar ger på sitt Instagram-konto tips till arbetsgivare som vill skapa en inkluderande miljö och underlätta för fastande anställda.
Hon föreslår att man ska ges möjlighet att anpassa sina arbetstider för att kunna bryta sin fasta och för att be under dagen vid lämpliga tillfällen.
Hon uppmuntrar också till att fira Ramadan med de anställda som vill. ”Bjud in dem till en gemensam måltid efter solnedgången när de bryter sin fasta”, skriver hon.
Solidarisk högtid
Ramadan är lika mycket en social som en religiös högtid.
Fastan avslutas den 21 april och firas med festen eid al-fitr. Då samlas familj och vänner för att äta gott, umgås och ge varandra presenter.
Begreppet ”zakat” är obligatoriskt för alla som har ekonomisk möjlighet. Det påminner om kristendomens ”tiondet”, det vill säga att man ska dela med sig till dem som har det sämre ställt.
Precis som julen för kristna behöver man inte vara särskilt religiös för att fira ramadan. Det är en tid för andlighet, bön och själslig rening.
Med ett aktuellt modeord skulle man kunna kalla det för mindfulness.
Behövs mer mindfulness
Idag lärs mindfulness ut redan i förskolan. Barnen lär sig att vila i stunden. Vi vuxna laddar ned avslappningsappar och försöker hitta lugnet i skogen eller på yogapassen. Trots det ökar den psykiska ohälsan, människor blir utbrända, deprimerade och sjukskrivna.
Inflation, pandemi, krig och ekonomisk oro gör inte saken bättre.
Egentligen skulle vi väl alla må bra av att fira något slags ramadan. En tid vikt för att fokusera på själen, solidaritet med de svaga och på att vårda våra relationer.
Istället för att peka finger åt andra religioner skulle vi kunna inspireras av de goda sidorna.
Men säger man det får man väl en ilsken Richard Jomshof efter sig.
—