Borg kan skapa kaos i Baltikum
Att göra en kapitalistisk ekonomi kommunistisk är lika enkelt som att göra fisksoppa av ett akvarium, konstaterade en gång Lech Walesa. Svårigheterna ligger i att utföra tricket åt andra hållet.
Insatserna i det spel som just nu pågår mellan Lettland, Sverige och IMF är mycket större än att svenska banker kan förlora stora summor. Och oändligt mycket större än att Anders Borg kan förlora nästa val på att tvingas rädda dessa banker.
Efter kommunismens fall hade Baltikum mycket väl kunnat bli ungefär som Moldavien. Exporten var fullständigt beroende av Sovjet och varken institutioner eller förvaltning hade kapacitet att bära upp en modern stat. Baltikum hade kunnat bli ett isolerat, korrupt hörn av Europa – ekonomin byggd på att gästarbetare utomlands skickade hem pengar. Så blev det inte. I stället genomfördes en radikal reformagenda. Estland plattade skatten, tog bort tullar, balanserade budgeten och knöt valutan till den urbergsfasta tyska D-marken. Grannländerna kopierade.
Ryska trupper lämnade regionen 1994 och det slags våldsamma etniska konflikter som drabbade Balkan uppkom inte.
I stället blev Baltikum något av ett skyltfönster för kapitalismen. Men kapitalism på stereoider – rekordtillväxten byggdes ovanpå hisnande underskott i bytesbalansen. Fastighetspriser och konsumtion sköt i höjden när utländska (ofta svenska) banker erbjöd billiga lån. Och när finanskrisen slog till föll ekonomierna handlöst. Att låna stora summor är som bekant en mycket enkel sak när man inte behöver pengarna och en mycket svår sak när man väl gör det.
Nu pressar Sverige på de brutala sparprogrammen i Lettland. Skulle Lettland devalvera skulle det drabba SEB och Swedbank. I stället läggs sjukhus och skolor ner, barnbidrag, pensioner och löner sänks. Riskerna med politiken är stor. Social oro kan underblåsa diskrimineringen av den ryska minoriteten. Vilket Kreml knappast skulle kunna blunda för. Strejker och kaos gör att de välutbildade riskerar att lämna landet, därmed dränera regionen på den resurs man verkligen behöver för att kunna bygga upp sina institutioner.
Krisen i Baltikum handlar om hela det postkommunistiska experimentet – om vad Europa ska vara. Och är kapabelt att vara.
Att Fredrik Reinfeldt och Anders Borg främst tycks ha Swedbanks balansräkning framför ögonen är i sammanhanget ett stort problem.