Krisen i a-kassan tvingar Löfven välja
För drygt två veckor sedan krävde tjänstemannaorganisationen TCO en akututryckning för att rädda a-kassan. TCO vill att alla som tjänar upp till 27 500 ska kunna få en ersättning som motsvarar 80 procent av lönen.
I dag är det LO som, i ett första steg, vill ha nästan precis samma förändringar. De närmaste åren borde sedan försäkringen helrenoveras.
Inför den kommande budgeten väljer alltså båda de stora fackliga centralorganisationerna att lyfta samma fråga. Det är inte så konstigt. Den svenska a-kassan är så usel att det inte går att tala om en fungerande omställningsförsäkring. Ersättningen har inte höjts på över tio år, och av drygt tre miljoner löntagare är det nu bara 225 000 som skulle få 80 procent av sin tidigare lön i arbetslöshetsunderstöd.
Inkomstbortfallsprincipen - detta krångliga ord som beskriver en av grunderna för det svenska välfärdsbygget - gäller inte längre vid arbetslöshet.
En väldig förändring
Det är en väldig förändring, och ett växande hot mot Sveriges ekonomi.
Att trygghetssystemen fungerat är en av de viktigaste förklaringarna till att Sverige och den svenska arbetsmarknaden ofta klarat omställningar bättre än de flesta andra.
När mindre än tio procent av löntagarna kan få en a-kassa som bygger på deras tidigare inkomst finns inte den tryggheten.
Just därför påverkar också a-kassan oss alla, inte bara den som förlorat jobbet.
Det finns knappast en svensk politiker som vet det bättre än Stefan Löfven. Under hans tid som ordförande i IF Metall gick den svenska industrin igenom den värsta krisen i modern tid. På några månader försvann bortåt 100 000 jobb. Många som fick gå hem var medlemmar i Löfvens förbund, och nästan alla upptäckte att den a-kassa de trodde skulle erbjuda trygghet inte alls levde upp till förväntningarna.
För oppositionen borde det inte vara så svårt. En ordentlig förbättring måste både vara en del av höstens skuggbudget och av nästa års valprogram.
Kostar pengar
Men det kommer att kosta pengar.
TCO räknar med att det mest bantade av deras förslag skulle kosta knappt fyra miljarder kronor. LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson talar om fem miljarder för det första steget. Att återställa hela försäkringen till rimliga nivåer blir förstås mycket dyrare.
Stora pengar, men pengar som behövs om grunderna för välfärdssystemet inte ska urholkas. Jämfört med ytterligare jobbskatteavdrag - som kostar tre gånger så mycket - eller miljardregnet över storbankerna skulle det vara väl använda skattekronor.
Till sist handlar välfärden - också a-kassan - om resurser. Pengar som har används för att sänka skatten kan inte också skapa trygghet vid till exempel arbetslöshet.
Skulle Stefan Löfven bli statsminister om ett drygt år blir han tvungen att välja.