Mjölkmage...eller vad?
Uppdaterad 2013-03-27 | Publicerad 2012-02-08
12 fråga-svar med magexperten Peter Benno
Det bubblar och kör och magen känns orolig.
Då kan det vara latten, glassen och de gräddiga såserna som ställer till det.
Många är laktosintoleranta i många, många år – utan att känna till det.
Ungefär nio av tio infödda svenskar har en genetisk förändring som gör att de klarar av att dricka mjölk utan att bli dåliga i magen.
Men för 5–10 procent gör mjölken magen bullrig och körig. Den drabbade får knip, måste springa på toa ofta och måste ofta knäppa upp byxorna efter en måltid – ofta utan att förstå varför.
Normaltillståndet hos jordens befolkning är att inte tåla några större mängder mjölk. För 90 procent försvinner förmågan att bryta ner mjölksocker – laktos – gradvis någonstans kring puberteten. De blir då laktosintoleranta. I och med att allt fler svenskar har sina rötter i andra länder ökar andelen svenskar med laktosintolerans.
– Jag vill inte kalla det för en sjukdom, för i så fall sjukdomsförklarar vi 90 procent av jordens befolkning. Och det är ju synd, säger Peter Benno, mag-tarmspecialist.
Laktosintolerans blandas ofta ihop med mjölkallergi, men det är inte samma sak. Vid en allergi bildar kroppen antikroppar mot ett ämne som den upplever som främmande; i det här fallet mjölkprotein. Vid laktosintolerans är det istället ett enzym som saknas i tunntarmens tarmludd. Utan enzymet kan kroppen inte tillgodogöra sig mjölksockret - och det fortsätter då istället ner i tjocktarmen, där det blir föda åt tarmbakterierna. Det är när bakterierna bryter ner mjölksockret som gaser bildas, vilket leder till uppblåst och körig mage med gaser och ibland diarré.
Vilka symtom man får, och hur besvärliga, är individuellt. En del är mycket känsliga och klarar ingen laktos alls, medan andra inte är lika känsliga och klarar sig genom att hålla sig till låglaktosprodukter, eller genom att bara begränsa mjölkintaget.
– Jag är själv laktosintolerant, och jag har lärt mig att jag klarar en Magnumglass, men inte två, säger Peter Benno.
Bröstmjölk innehåller mycket laktos, och det är mycket ovanligt med laktosintolerans hos barn som inte nått skolåldern. Det vanligaste är att laktosintoleransen smyger sig på någonstans kring puberteten, och de flesta känner nog igen bilden av en tonåring som börjar klaga över känslig mage och ständigt har magknip.
Många hamnar så småningom hos läkare, men inte alla får rätt diagnos direkt. Men till skillnad från exempelvis gluten, som man inte ska experimentera med att utesluta på egen hand, kan man själv enkelt testa om man ens besvär beror på laktosintolerans.
– Man kan prova att ta bort de stora laktoskällorna under någon vecka: Mjölk, fil, yoghurt. Smör och ost går nästan alltid bra, säger Peter Benno.
Har man väl konstaterat laktosintolerans finns det idag en uppsjö ersättningsprodukter, och många är berikade. Hårdost som är lagrad mer än någon månad innehåller till exempel ingen laktos, men däremot mycket kalk.
– Kalk är viktigt, men det finns ju i mycket annat än mjölk. De flesta får i sig kalk ändå med en allsidig kost.
Det går inte att ”bota” laktosintolerans, men i vissa fall kan det vara något annat än enzymbrist som är orsaken. Till exempel kan en bakomliggande glutenintolerans ha gjort så att tarmluddet i tunntarmen försvunnit. När den drabbade efter diagnos slutar äta gluten växer tarmluddet tillbaka, och då fungerar nedbrytningen av mjölksocker igen.
En magsjuka kan också göra en person tillfälligt känslig för laktos under en tid, men det går då över ganska snabbt.
Tolv frågor om laktosintolerans
Mag-tarmspecialisten Peter Benno ger dig svar på allt det där du alltid undrat om din överkänsliga mage:
Vad är bäst - mjölk eller yoghurt?
– Mjölk innehåller dubbelt så mycket laktos per deciliter som yoghurt. Yoghurtbakterierna har ätit upp en del av laktosen. Fil och vispgrädde ligger någonstans mittemellan mjölk och yoghurt.
Kan en laktosintolerant inte dricka mjölk alls?
– Jo. En laktosintolerant person klarar oftast vissa mängder laktos - hur mycket är individuellt. Det är vanligt att klara ett halvt glas mjölk om dagen.
Försvinner laktosen om man tillagar maten?
– Nej. Pannkakor och gratänger innehåller oftast stora mängder mjölk, så här ska du vara försiktig.
Hur är det med smör och ost?
– De allra flesta laktosintoleranta klarar smör, hårdost och mjukost utan problem. Undantaget kan vara vissa ostar som är lagrade mycket kort tid.
Kan man bli laktosintolerant av att dricka laktosfri mjölk?
– Nej. Kroppen kan inte "vänja sig av" vid att klara laktos. Finns enzymet som behövs för att ta upp mjölksocker där så finns det.
Är laktosfria produkter och låglaktosprodukter nyttigare?
– Nej, inte generellt sett. För laktosintoleranta blir livet dock lättare.
Vilken kost kan man leta efter som laktosintolerant?
– Mat från Kina och Japan är oftast fri från laktos. Thailändsk mat innehåller ofta kokosmjölk, som är laktosfri. Indisk mat innehåller oftast bara små mängder yoghurt och smör. Medelhavskost innehåller oftast bara små mängder grädde, smör och ost.
Vad finns det för dolda laktosfällor?
– All mat som innehåller mjölk eller grädde innehåller laktos, om inte laktosfria produkter har använts. Mjölkchoklad, nougat, bullar, korv, leverpastej, kryddblandningar och en del sorters müsli är några exempel. I innehållsförteckningar står det mjölk, mjölkpulver eller skummjölkspulver. En hel del läkemedel (tabletter) innehåller laktos.
Är det farligt för en laktosintolerant person att dricka mjölk?
– Nej. Det kan vara jobbigt att leva med magknip, körig mage och täta toabesök, men kroppen tar ingen skada.
Vad kan man använda för produkter?
– Det finns idag mängder med produkter att använda istället för mjölk, fil, yoghurt och grädde. Det finns laktosfria produkter och låglaktosprodukter. En del produkter är gjorda på mjölk, men laktosen har tagits bort eller minskats. Andra produkter är gjorda på ris, havre eller soja. De flesta klarar smör, margarin och ost.
Vad är det för skillnad på laktosintolerans och mjölkproteinallergi?
– Laktosintolerans innebär att kroppen inte kan bryta ner mjölksocker, laktos, beroende på att enzymet laktas saknas i tunntarmen. Vanligast från puberteten och uppåt, men mycket ovanligt hos små barn. Mjölkproteinallergi innebär att kroppen reagerar på mjölkprotein. Det är vanligast hos små barn, och försvinner oftast efter 3-4-årsåldern.
Hur får man i sig kalk om man inte dricker mjölk?
– Det finns kalk i många olika livsmedel. Ost är laktosfri (om den inte är lagrad en mycket kort period) - 7-10 skivor per dag ger dagsbehovet av kalk. Många låglaktosprodukter eller laktosfria produkter är berikade. Oskalade sesamfrön, mandel, hasselnötter, sardiner och grönkål är några livsmedel som är rika på kalk.
